Uppdaterad 2016-09-05
SUMMORUM PONTIFICUM APOSTOLISKT BREV, BENEDIKT XVI, 7 juli år 2007. Angående firande av mässan på latin enligt det romerska missale som påven Johannes XXIII utgav år 1962 Katolsk Observatör
Novo millennio ineuentePåven Johannes Paulus II:s - Till biskoparna, prästerna, diakonerna, ordensfolket och lekmännen Vid avslutningen av det stora jubelåret 2000 - översättning av Mons. Lars Cavallin
Påvens julbudskap Urbi et Orbi 1997
Homilier under åren 2002 - 2009 olika präster och dikoner. Vår Frälsares kyrka Malmö
Predikan 2:a söndagen efter jul 2011 av f.Conny Årlind S:t Olofs katolska församling Sundsvall
Predikan Epifania Herrenss uppenbarelse 2011 av f.Conny Årlind S:t Olofs katolska församling Sundsvall och Östersund
Bernhards blogg Predikningar av den Helige Bernhard av Clairvaux f.Jan Smith
Homilior från celebrerande prästerVår Frälsares katolska församling i Malmö
Homilior S:ta Eugenia församling i Stockholm
Predikningar p.Ingmar Svanbtesson OSB; Benedikts Hus
Söndagens Evangelium Kommentarer till högtids- eller söndags evangelier
Predikosamling 2005 f.Björn GöranssonVår Frus församling, Västerås
Predikosamling 2006 f.Björn GöranssonVår Frus församling, Västerås
Predikosamling 2007 f.Björn GöranssonVår Frus församling, Västerås
Påvens julbudskap - "Världen måste inse att julen är något som för alltid har förändrat" ”Om vi inte inser att det här rör sig om Gud som blev människa, vad har då julfirandet för mening?” Detta frågade påven i några ovanligt skarpa reflektioner under onsdagens sedvanliga audiens. Han tog upp sanningsfrågan och temat från encyklikan Spe salvi: Hoppet som ej kan skiljas från domen: ""Kanske den vi kristna idag kanske verkligen tror på är Domaren; vi väntar oss alla att rättvisa skall skipas. Vi ser så många orättvisor i världen ... och väntar oss rättvisa.... Vi hoppas att någon skall komma och göra världen rättvis. Vi ber då till Jesus Kristus att han skall komma som Domare.... Herren är den som kan komma i världen och skipa rättvisa.” Katolsk Observatör 071219
"Dags att avskaffa julen?" Varför tar inte humanisterna steget fullt ut och begär att vi avskaffar julen? Varför skall religionerna med sina helgdagar störa vår tids religion eller livsåskådning där livet handlar om arbete och konsumtion i ett tempo som gör att vi inte bryr oss om att glaciärerna smälter? Ofta åberopas judar och muslimer när man vill få bort religiösa riter och uttryck i det offentliga. Men skyll inte på muslimerna för att avskaffa julen. ”Jag tackar för omsorgen”, sade Fazeela Zaib, ”men vi kan tala för oss själva.”Elisabeth Gerle Sydsvenskan 071223
Danske katolske biskopens julhälsning 2004Biskop Czeslaw Kozon
Vart tog Jesus vägen? Att det finns en massa religioner - bara i Japan lär det vara några tusen - hindrar inte att den kristna julens poäng är Guds människoblivande, att en bortom mänsklig gestalt, öm i sin godhets kärna, dödens övervinnare och den stora mottagaren av allas tårar nu finns osynligt närvarande i en bräcklig, alltför bräcklig kristenhet, den som kallas Kristi brud.OWE WIKSTRÖM, professor i religionspsykologiSvD 24/12 2004
"Stilla natt" - Världens mest inspelade sångSom så många av våra ständiga musikaliska följeslagare kom "Stilla natt" till mest av en slump. DN:s Calle Pauli har lyssnat riktigt noga på en sång som är översatt till tre hundra språk.Calle Pauli DN 22/12 2003
De heliga tre kungarna "De tre vise männen"
Julkrubban Historia och innebörd
Jultomten Historisk bakgrund
Julgranen Historia och innebörd
Advent
Adventstidens innebörd en översättning från the Catholic Encyclopedia
Varför denna dårskap?
"Under denna natt, då han gjorde sig svag och lidande för min kärlek, gjorde han mig stark och modig", skriver Thérèse.Detta heliga utbyte är en grundtanke i kristendomen: Gud utblottar sig genom att bli människa, lider och dör för oss - för att vi ska bli uppfyllda av hela kraften i hans nåd. Men julens kärva budskap har i vår kulturkrets drabbats av det bittra ödet att bli en sentimental stämning. Det tycks nu en gång vara vår stora frestelse att göra religion till emotion - att uppleva istället för att leva. + Anders Arborelius OCD, SvD 24/12 2002
BETLEHEMS STJäRNA - NäR, VAR HUR? Anders Brogren
Jesusbarnets födelsedag Att Jesus är julens huvudperson och att det är då vi firar hans födelsedag vet väl nästan alla. Att Gud låtit sin son födas som människa av Maria i Betlehem, att han har lidit och dött på korset för vår skull, att han är uppstånden och fortfarande lever, det är sant. Däremot är det faktiskt inte sant att han föddes den 25 december för 1997 år sedan. Anders Brogren
Den heliga mödans tidBiskop Anders Arborelius; Om fastetiden detta år 2000(Katolsk Magasin nr 4 - 2000)
Kallade till helighet det heliga årets nådBiskop Anders Arborelius herdabrev för Fastan 2000
Pave Johannes Paul II:Budskap for fastetiden 1999
Vi skulle vilja ha svar på några frågor om den katolska mattraditionen under Fastetiden?Fråga prästen
Vad har den katolska kyrkan för mattraditioner?Fråga prästen
KorsveiandaktOslos katolska stift
Askeonsdag - liten liturgihistorieOslos katolska stift
Hvorfor mottar katolikkene askekors på pannen askeonsdag?Oslos katolska stift
Hvorfor abstinens fra kjøtt på fredager i fastetiden? Oslos katolska stift
Hvorfor er fastetiden førti dager lang?Oslos katolska stift
Johannes Paulus II och Guds barmhärtighets söndag Med aftonbönen eller vespern på lördagkvällen 2 april inleds andra påsksöndagen, som den den katolska kyrkan sedan fem år firar som ”Guds barmhärtighets söndag”. Det var Johannes Paulus II som tog initiativet, som bygger på visioner som den polska nunnan och mystikern Faustyna Kowalska fick strax före andra världskrigets utbrott.Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/05-04-02
Alla Helgons dagHögtiden firas i Katolska Kyrkan den 1 november. Den infördes för att hedra alla helgon, kända och okända, och enligt Urban IV (påve 1216-1264) för att fylla ut några bristfälligheter i de troendes firande av helgonfester under året. Under Kyrkans första tid var de kristna vana att högtidlighålla årsdagen av dem som lidit martyrdöden för Kristi skull på den plats, där detta skett.
Sacramentum Caritatis Den 13 mars publicerade Vatikanen den postsynodala texten om Eukaristin, som påven utger för att sammanfatta biskopssynoden i oktober 2005. Koncentrationen ligger på mysteriet, hur det lärs ut och hur det firas. Katolsk Observatör
Danske katolske biskopens julhälsning 2004Om det eukaristiska året 2005 Biskop Czeslaw Kozon
Det eucharistiska året Biskop Anders har skrivit vidstående text med anledning av att det eucharistiska året inleds på söndag. Katolska biskopämbetet Stockholm 2004-10-15
Det eucharistiska året inleds Söndag den 17e oktober öppnar påven Johannes Paulus II det eucharistiska året med en mässa i Peterskyrkan klockan 17.30Katolska biskopämbetet Stockholm 2004-10-15
Den rätt kan läsa sitt Fader vår han rädes varken fan eller trollenGunnel Vallquist SvD 2004-06-15
Dagens textFrån Stockholms KatolskaStift
MISSALE FÖR SÖNDAGAR OCH VARDAGAR 2011 2011 Katolska Liturgiska Nämnden Grafisk form: Martin Pender pdf Katolska biskopämbetet Stockholm
Den heliga mässan på svenska Huvuddelen av den katolska mässans texter
Förklaring till den heliga mässanValda delar från introduktionen till det romerska missalet
En kort introduktion till den katolska mässa
Den katolske messe på mange språkOslos katolska stift
Ordningen för jordfästning i Katolska Kyrkan
Exorcism enligt Romerska Ritualet"Fråga prästen"
Om exorcism 1"Fråga prästen"
Om exorcism 2"Fråga prästen"
LiturgiOslos katolska stift
KATOLSK LITURGISK KALENDER Ben Lytz - Finland
www.helgdagar.comOfficiell lista över helgdagar runtom i världen
Den Katolske Kirkes helgener Oslo katolska stift
Böner på Allhelgonadagen Från bönboken Oremus
Böner på Alla själars dag Från bönboken Oremus
Påvliga processioner mindre majestätiska år 2005 Enkelhet och diskretion tycks vara de första kännetecknen i Benedikt XVI:s pontifikat, och detta har varit mycket uppenbart i påvens besök i de patriarkaliska basilikorna. 19 MAJ 2005 www.zenit.org
Den rätt kan läsa sitt Fader vår han rädes varken fan eller trollenGunnel Vallquist SvD 2004-06-15
Överraskande och gåtfullt: pilgrimen är tillbaka Pater Bernhard Durel O.P.Katolskt magasin nr 3/2000
Kyrkan, tiden och år 2000 Av Gösta Hallonsten
Kardinal Joseph Ratzinger: teolog i kyrkans tjänstEn presentation av en omstridd kardinal och hans teologi; av Yvonne Maria Werner. Artikeln belyser bl.a. kardinalens syn på den tridentinska mässan och liturgireformen efter Vaticanum II.