Bibeln — Artiklar
KatolikNU.se
Da Vinci-koden och Bibeln Konstantin den store (285-337) har ingenting med Bibelns tillkomst att göra och han försökteinte få fram en ny Bibel. Den information som finns om urkyrkan och fornkyrkan är mycketomfattande och avslöjar Browns påståenden som rena fabuleringar. De apostoliska fäderna(95-150 e Kr) hänvisar till och förutsätter Nya testamentets vittnesbörd om Jesus, de primärakällorna. Första Clemensbrevet skrevs i Rom ca 95 e Kr och Didaché i början av 100-talet. Seth Erlandsson
Bibelns Simson; den förste självmordsbombaren? Full av medkänsla gör så den världsberömde israeliske författaren en nyläsning av den bibliska myten med överraskande resultat: Simson, som inte kan hantera sin egen styrka, blir för Grossman en träffande bild av den moderna staten Israel och dess problem att finna ett fungerande förhållningssätt till omvärlden. Samtidigt frågar sig Grossman inför slutet på historien, när Simson använder sin återvunna styrka till att rasera templet och dra tusentals människoliv med sig i döden: var Simson kanske den allra förste självmordsbombaren? (David Grossman: Lejonkonung - myten om Simson) www.bokus.com
Är bibeln Guds ord- Ett föredrag hållet i "Katolskt Forum" i Trondheim på 1960-talet av p. Olav Müller SS. CC Översättning till svenska från www.katolsk.no
Guds främsta gåva är inte en bok, utan den helige AndeDen Helige Ande, kärlekens och sanningens och ofelbarhetens Ande leder apostlarnas Kyrka fram till hela sanningen. Kristi löften att vara med sin kyrka - de löften han, enligt Skriften, gav till Petrus och de andra apostlarna, är idag förverkligade i Petrus och apostlarnas eftertädare; påven (biskopen i Rom) och de övriga biskoparna i förening med honom. Erik Kennet Pålsson, Nya Dagen 2005-03-31
Kyrkans lära är viktigare än vad som står i Bibeln Jesus efterlämnade aldrig någon skriven bok. Däremot samlade han en skara lärjungar som trodde på honom. Som hans apostlar förde de hans evangelium ut över världen och grundade hans kyrka som är en nära gemenskap med honom i liv och död. Nya testamentet är vittnesbördet om detta från de första generationerna av lärjungar och ger ständigt ny inspiration åt kyrkans liv. Det är kyrkan, den levande gemenskapen, som är bärare av evangeliet. I tveksamma fall frågar man inte: ”vad står det i Bibeln?” utan ”vad är kyrkans lära?” Per Beskow - docent i kyrkohistoria, Nya Dagen 18 mars 2005
Vår tids antikatolska "sanningar" effektivt vederlagda på AC-föredrag om Da Vinci-koden Föredrag av Dominikanpatern Henrik Alberius från Lund Vår Frälsares katolska församling i Malmö 14 februari 2005
Pater sågade Da Vinci-koden Helig humbug eller bara humbug? Under den något ledande rubriken samlades ett 40-tal åhörare igår kväll i katolska kyrkans församlingslokal på Thottsgatan för en "kritisk granskning av Da Vinci-koden". Den föredragshållande dominikanerpatern Henrik Alberius dom över författaren Dan Brown var hård.- Hans bok är farlig. Sydsvenskan 15 februari 2005
Da Vinci-koden ett falsarium som förförRedan före Dan Brown och hans mångmiljonsäljande "Da Vinci-koden" hade ett antal författare spekulerat i samma riktning. Spåren leder tillbaka till Pierre Plantard, som försökte bevisa en blodslinje till Jesus och därmed pretendera på en fransk kungatron. Per Beskow är docent samt religions- och kyrkohistoriker Svenska Dagbladet 21/1 2005
"En mycket svensk bön, förvisso!"Gunnel Vallquist reaktion på Anders Ekenbergs artikel om Fader Vår/Vår Fader.Gunnel Vallquist, SvD 12 juli 2004
Insikt om prövningens nödvändighetAnders Ekenbergs svar till Gunnel Vallquist om Fader Vår/Vår FaderAnders Ekenberg, SvD 12 juli 2004
Den rätt kan läsa sitt Fader vår han rädes varken fan eller trollenGunnel Vallquist, SvD 2004-06-15
Vem har sista ordet när Bibeln ska tolkasKatolske prästen Anders Piltz utmanar protestanter i debatten om apostoliskt ledarskap En häftig debatt har blossat upp om det så kallade apostoliska ledarskapet, en form för ledning där en person tilldelas rätten till initiativ och skiljedom vid tvistigheter inom en församling. Den apostoliska successionen ifrågasattes för första gången i och med Martin Luther, men lever vidare inom den katolska kyrkan. Dominikanerprästen Anders Piltz kommenterar här debatten ur ett historiskt perspektiv. Nya Dagen 2004-02-24
Ett nytt evangeliumJulen 1940 kunde man i Tyskland läsa ett nytt och mera "ariskt" julevangelium, där Nya testamentets judiska ursprung tvättats bort och anpassats till landets rasideologi. Anders Gerdmar är teologie doktor och forskar kring teologi och antisemitism vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet.DN 21/12 2003
INRI = JHWH?På hebreiska blir INRI, Iesus Nazarenus Rex Judaeorum: Jeschu Hanozri W(u)melech Hajehudim. Om vi då tar de fyra begynnelsebokstäverna får vi JHWH, vilket är det s.k. tetragrammet, alltså det heliga outtalbara gudsnamnet. Anders Brogren
Gardell behöver GudVad betyder det att älska Gud för Guds egen skull? Utesluter inte kärlek till Gud varje reduktion av Gud till Gardells eller mina behov? Viktiga teologiska insikter berörs inte i Gardells historiska genomgång av Gamla testamentet. Kanske har exegeterna vilselett Gardell: bort från bibeltexternas teologiska reflexion om innebörden av den gudomlig-mänskliga kärleksrelationen till en reflexion om gudsbildernas uppkomsthistoria? Werner G Jeanrond är professor i systematisk teologi vid Lunds universitet; SvD 31/4 2003
Papyrusfynd visar att Markusevangeliet fanns redan före år 50 "Det är ett hundra år gammalt teoribygge som Markusfragmentet välter över ända", säger prof Harald Riesenfeld Tidskriften Biblicum nr 1, 1993
Teologen Thalén sjunger trollsångerMystikern Thomas Merton (död 1968) säger i "Vägen till kontemplation" att de stora helgonen nått fram till den mest levande och samtidigt mest individuella och personliga kunskapen om Gud inte trots utan tack vare dogmerna.Anders Piltz SvD 16/2 2003
"Jag en ateist håller på katoliken"Men frågan är om kyrkan, likt ett reklamfinansierat tv-program, verkligen bör försöka attrahera en så stor kvantitet människor som möjligt. Ett samfund som främst vänder sig till de ljumma och halvintresserade kan kanske få många passiva medlemmar. Men det kommer knappast att bli en levande kraft i samhället.David Andersson SvD 14/2 2003
Jag har inga problem att tro på Jesu underverkHar man som utgångspunkt att han är sann Gud och sann människa, att han är Guds son och att det är Gud själv som kommit hit till oss på jorden så är det självklart att han har makt att göra under.Anders Bengtsson, missionsföreståndare för Svenska Alliansmissionen., Nya Dagen 2003-02-13
Kvar står dårskapenTron på jungfrufödelsen är fundamental i urkristendomen. Bara genom denna exceptionella födelse av Gud förmår Jesus häva syndens tragiska konsekvenser. Detta nödvändiga anstötliga får inte reduceras enbart till bildspråk, skriver professor Anders Piltz i fortsatt teologisk debatt med ärkebiskopen. Anders Piltz, SvD 5/2 2003
”Vi litar på Jesus””Vi litar på att Jesu under och tecken verkligen har ägt rum”, skriver den katolske biskopen Anders Arborelius och pingstpastorn Sten-Gunnar Hedin i dag i en gemensam tros- och kärleksförklaring till Jesus i Svenska Dagbladet.Nya Dagen 2003-01-28
Unik dialog med Pingströrelsen På måndagen inledde Stockholms katolska stift en ekumenisk dialog med den svenska pingströrelsen. Det är första gången samtal sker på en nationell nivå mellan katoliker och pingstvänner och samtalen är på så sätt unika också i internationella sammanhang. (2003-02-01)
Jesus och kvinnanKvinnornas relation till Jesus i evangelierna Francis J Moloney, SDB
Gamla Testamentets kanon En översättning från "The Catholic Encyclopedia
Kan bibeltro och bibelkritik förenas? Om en prästmötesavhandling av docenten Sten Hidal i Lund. Tidskriften Biblicum nr 6-7, 1979
Riesenfeld angriper nytestamentliga exegeter "Många tycker att jag är skvatt galen! De flesta universitetsteologer i Sverige, så väl som i Mellaneuropa, katoliker så väl som protestanter, tror inte på vare sig inkarnationen eller uppståndelsen längre: man menar att det var Josef som var Jesu far och att uppståndelsen inte kan uppfattas bokstavligt."Tidskriften Biblicum nr 4, 1991
Gudomlig Tradition och Helig Skrift
Biskoparnas uppdrag att tolka den Heliga SkriftKatolska Kyrkans Katekes och II Vatikanskonciliets dogmatiska konstitution om den gudomliga uppenbarelsen: Dei Verbum
Bibelns kanonHur den gudomliga inspirationen fastslagits
Den Heliga Skrift är fri från misstag
Privata exegetiska tolkningar vid sidan av kyrkan och traditionen
Dokument från kyrkofäderna som illustrerar Skriftens auktoritet
