Kyrkan och kanon

"Ty den välsignade aposteln Paulus själv, som följde sin företrädare Johannes’ regel, skriver endast till sju namngivna kyrkor i följande ordning—först till korinthierna, det finns ett andra brev till korinthierna, vidare till thesssalonikerna, ännu en kyrka som erkändes vara spridd över hela världen…ett till Filemon, ett till Titus, två till Timotheos…för att emellertid hedras av den katolska kyrkan för att uppmana till kyrklig disciplin…ett till dem i Laodicea, ett annat till dem i Alexandria, båda förfalskade i Paulus’ namn för att passa Marcions kätteri och åtskilliga andra, som inte kan erkännas av den katolska kyrkan; ty det är inte lämpligt att galla blandas med honung. Judas’ brev och de två, som bär Johannes’ namn accepteras utan tvekan av den katolska kyrkan…Men från Arsinous, som också kallas Valentinus, eller från Militiades erkänner vi inte alls något." (år 177.)

Origenes,

"Origenes intygar i sin första bok om Matteus’ evangelium, i det han stöder sig på kyrkans kanon, att han endast känner till fyra evangelier. Han skriver följande. Bland de fyra evangelierna, som är de enda odiskutabla under himlen i Guds kyrka, har jag genom traditionen lärt, att det första skrevs av Matteus, som en gång var publikan, men senare en Jesu Kristi apostel, och det utarbetades för konvertiter från judendomen och publicerades på hebreiskt språk. Det andra är av Markus, som författade det i enlighet med instruktioner från Petrus, som i sitt katolska brev erkänner honom som en son, i det han säger: ‘Kyrkan som är i Babylon, utvald tillsammans med dig, hälsar dig, och så gör Markus, min son’. Och det tredje skrevs av Lukas, det evangelium som anbefalldes av Paulus och författades för hedniska konvertiter. Sist av alla är det av Johannes."(Kommentar till Matteusevangeliet, fragment i Eusebius’ Kyrkohistoria, 6:25,3, år 244.)

Tertullianus,

"Samma auktoritet hos de apostoliska kyrkorna bär vittnesbörd också om de andra evangelierna, som vi äger, såväl genom det de förmedlar som genom deras användning….jag menar Johannes’ och Matteus’ evangelier—medan det som Markus publicerade kan fastställas vara från Petrus, vars språkrör Markus var. Ty även Lukas’ gestaltning av evangeliet brukar man tillskriva Paulus."(Mot Marcion, 4:5, år 212)

Cyrillus av Jerusalem,

"Lär alltså ivrigt, och från kyrkan, vilka böckerna Gamla Testamentet är, och vilka de i Nya Testamentet är."(Katekesföreläsningar, 4:33, år 350)

Athanasianus,

"Jag bönfaller dig att fördragsamt uthärda, även om jag skriver, genom att erinra mig, ting varom du är underrättad, påverkad av det som behövs och som har företräde i kyrkan. Då jag fortsätter att omnämna dessa ting (d v s kanon), skall jag anföra Lukas’ mönster för att kommentera mitt åtagande…att reducera till egen rang de böcker som kallas apokryfa och att blanda dem med den gudomligt inspirerade Skriften. Beträffande den senare har vi blivit helt övertygade, eftersom de, som från början var ögonvittnen och Ordets tjänare, hänvisade till fäderna. Det föreföll också mig vara gott att, då jag uppmanats därtill av sanna bröder, och då jag från början lärt det, förelägga de böcker, som inkluderas i Kanon…"(Festliga brev, 39, år 397.)

Påven Damasus,

"Likaså har det sagts: Nu måste vi verkligen i de gudomliga skrifterna ta det i betraktande vad den universella katolska kyrkan accepterar och vad hon borde förkasta. Gamla Testamentets ordningsföljd börjar här: Genesis en bok, Exodus en bok, Leviticus en bok, Numeri en bok Deuteronomium en bok, Josuas bok en bok, Domareboken en bok, Rut en bok, Kungaböckerna fyra böcker, Krönikeböckerna två böcker, Psaltaren en bok, Salomo tre böcker, Ordspråksboken en bok, Predikaren en bok, Höga Visan en bok, Visheten en bok, Jesus Syraks bok en bok. Likaså ordningen på profeternas böcker: Jesaja en bok, Jeremia en bok, med Ginoth,d v s hans Klagovisor, Hesekiel en bok, Daniel en bok, Hosea en bok, Mika en bok, Joel en bok, Obadja en bok, Jona en bok, Nahum en bok, Habackuk en bok, Sefanja en bok. Haggai en bok, Sakarja en bok, Malaki en bok. Likaså ordningen på de historiska böckerna: Job en bok, Tobias en bok, Esra två böcker, Ester en bok, Judit en bok, Mackabeerböckerna två böcker. Likaså ordningen på skrifterna i det nya och eviga Testamentet, som den heliga och katolska kyrkan stöder: Av evangelierna: Enligt Matteus en bok, enligt Markus en bok, enligt Lukas en bok, enligt Johannes en bok. Aposteln Paulus’ brev är fjorton till antalet: Till romarna ett, till korinthierna två, till efesierna ett, till thessalonikerna två, till galaterna ett, till filipperna ett, till kolosserna ett, till Timotheos två, till Titus ett, till Filemon ett, till hebreerna ett. Likaså Johannes uppenbareles en bok. Apostlagärningarna en bok. Likaså de kanoniska breven sju till antalet: Av aposteln Petrus två brev, av aposteln Jakob ett brev, av aposteln Johanes ett brev, av en annan Johannes, presbytern, två brev, av aposteln Judas, seloten, ett brev".(verksam 366-384, Dekret vid koncilium i Rom, Skriftens kanon, år 382.)

Koncilium i Hippo,

"Vid sidan av de kanoniska skrifterna skall man inte läsa någonting i kyrkan under titeln heliga (gudomliga) läsningar. De kanoniska böckerna är: Genesis, Exodus, Leviticus, Numeri, Deuteronomium, Josua, Domareboken, Rut, fyra Kungaböcker, två Krönikeböcker, Job, Davids Psalmer, fem böcker av Salomo, tolv böcker ev de mindre profeterna, Jesaja, Jeremia, Daniel, Hesekiel, Tobit, Judit, Ester, två böcker av Esra, två Mackabeerböcker. Böckerna i Nya Testamentet är: Fyra evangelier, Apostlagärningarna, tretton brev av S:t Paulus, ett brev av S:t Paulus till hebreerna, två brev av S:t Petrus, tre brev av S:t Johannes, S:t Jakobs brev, S:t Judas brev, S:t Johannes Uppenbarelse. Beträffande bekräftelsen av denna kanon skall den transmarina kyrkan rådfrågas.(Kanon 36, år 393.)

Koncilium i Karthago III,

"Det har beslutats att ingenting utom de kanoniska skrifterna skall läsas i kyrkan under namnet heliga skrifter. Men de kanoniska skrifterna är: Genesis, Exodus, Leviticus, Numeri, Deuteeronomium, Josua, Domareboken, Rut, fyra Kungaböcker, två Krönikeböcker, Job, Psaltaren av David, fem böcker av Salomo, tolv böcker av profeterna, Jesaja, Jeremia, Daniel, Hesekiel, Tobit, Judit, Ester, två böcker av Esra, två Mackabeerböcker. Dessutom Nya Testamentet: Fyra evangelieböcker, Apostlagärningarna, en bok, tretton brev av aposteln Paulus, ett av densamme till Hebreerna, två av Petrus, tre av Johannes, ett av Jakob, ett av Judas, Johannes Uppenbarelse."(Kanon 47, år 397.)

Augustinus,

"Auktoriteten i våra böcker (Skrifterna), som bekräftats genom samtycke från så många nationer, och som har fått understöd genom successionen av apostlar, biskopar och koncilier, står emot dig."(Svar till Faustus, manikéen, 13:5, år 400.)

Koncilium i Toledo,

"Om någon skulle säga eller skulle tro, att andra skrifter, vid sidan av dem som erkänts av katolska kyrkan, skall anses ha auktoritet eller vördas, låt honom vara förkastad."(Kanon 12, år 400.)

Påven Innocentius

"Ett kort tillägg visar vilka böcker som har godtagits i Kanon. Detta är det önskemål du önskade bli informerad om: Fem Moseböcker, d v s Genesis, Exodus, Leviticus, Numeri, Deuteronmium, Josua, en Domarebok, fyra Kungaböcker, också Rut och sexton profetböcker, fem böcker av Salomo, Psaltaren. Likaså de historiska böckerna: Job en bok, Tobit en bok, Ester en. Judit en, två Mackabeerböcker, två av Esra, två Krönikeböcker. Likaså Nya Testamentet: Fyra evangelieböcker, av aposteln Paaulus fjorton brev, av Johannes tre, två brev av Petrus, ett brev av Judas, ett brev av Jakob, Apostlagärningarna, Johannes Uppenbarelse."(verksam år 401-417), Brev till Exsuperius biskop i Toulose, 6:7,13, år 405.)

Koncilium i Karthago,

"Likaledes läses ingenting vid sidan av de kanoniska skrifterna i kyrkan under namnet helig (gudomlig) skrift. Men de kanoniska skrifterna är följande: Genesis….Johannes Uppenbarelse, ty det är de ting vi har tagit emot av våra fäder att läsa i kyrkan."(afrikansk lagsamling, Kanon 24, år 419.)

Cyrillus av Alexandria,

" Uppenbarelseboken (Apokalypsen), som den vise Johannes skrev och som har hedrats genom fädernas bifall."(Bön och tillbedjan i ande och sanning, 5, år 425.)

Augustinus,

"Nu måste han med hänsyn till de kanoniska skrifterna följa utslaget hos det större antalet katolska kyrkor. Och bland dessa måste naturligtvis en hög plats ges åt en sådan som har ansetts värd att vara säte för en apostel och att ta emot brev. I enlighet härmed vill han bland de kanoniska skrifterna döma enligt följande norm: Att föredra dem som har erkänts av alla de katolska kyrkorna framför dem som några inte godtar. Vidare, bland dem som inte godtas av alla föredrar han sådana som har sanktionerats av ett större antal och sådana som har större auktoritet framför sådana som man håller fast vid av ett mindre antal och av dem som har mindre auktoritet. Om han emellertid skall finna, att större antalet kyrkor håller fast vid några böcker och kyrkor med större auktoritet håller fast vid andra (även om det inte är troligt att detta inträffar), så tror jag, att i sådant fall skall man ge samma auktoritet åt de båda sidorna.

Nu ryms hela Skriftens kanon, varigenom vi säger att utslaget fälls, i följande böcker: Fem Moseböcker, d v s Genesis, Exodus, Leviticus, Numeri, Deuteronomium, en bok av Josua, Nuns son, en Domarebok, en kort bok, som kallas Rut, som snarare förefaller tillhöra början av konungatiden, därefter fyra Konungaböcker, två Krönikeböcker, de senare följer inte efter varandra utan löper parallellt, så att säga, och berör samma ämnen. De nu nämnda böckerna är historiska och innehåller en berättelse anpassad till den tiden, och de följer händelsernas ordning.

Det finns andra böcker, som inte tycks följa någon bestämd ordning och som varken står i förbindelse med ordningsföljden på de tidigare böckerna eller med varandra, t ex Job, Tobit, Ester, Judit, de två Mackabeerböckerna, Esras två böcker, där de senare mer verkar vara en fortsättning på den kontinuerliga regelrätta historien som slutar med de två Konungaböckerna och Krönikeböckerna. Därefter kommer profeterna, där det finns en bok med Psalmer av David. Vidare finns det tre böcker av Salomo, nämligen Ordspråksboken, Höga Visan och Predikaren. Två böcker, Vishetens bok och Jesus Syraks bok tillskrivs Salomo utifrån en viss likhet i fråga om stil, men den troligaste uppfattningen är, att de skrevs av Jesus, Syraks son. Likväl skall de räknas till de profetiska böckerna, eftersom de nått erkännande såsom varande auktoritativa.

Återstoden är de böcker som strikt kallas profeterna: Tolv separata böcker av profeterna vilka har samband med varandra, och då de aldrig skilts åt, räknas de som en bok. Namnen på dessa profeter är följande: Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggai, Sakarja, Malaki. Vidare finns det de fyra större profeterna, Jesaja, Jeremia, Daniel, Hesekiel. Gamla Testamentets auktoritet ryms inom gränserna för dessa fyrtiofyra böcker. För Nya Testamentet ryms det inom följande: Fyra böcker om evangeliet, enligt Matteus, enligt Markus, enligt Lukas, enligt Johanes, fjorton brev av aposteln Paulus- ett till romarna, två till korinthierna, ett till galaterna, till efesierna, till filipperna, två till thessalonikerna, ett till kolosserna, två till Timotheos, ett till Titus, till Filemon, till Hebreerna, två till Petrus, tre till Johannes, ett av Judas, ett av Jakob en bok om apostlarnas gärningar och en om Johannes Uppenbarelse."(Om den kristna läran, 2:8,12, år 426.)