Gardell behöver Gud

En recension av Werner G Jeanrond
Svenska Dagbladet 31/3 2003

Gardell, Jonas
Om Gud
Norstedts

Jag vill veta vad gudserfarenheterna i historien innebär - inte hur och när de uppkom. Det skriver teologen Werner G Jeanrond, som trots vissa invändningar uppskattar Jonas Gardells inspirerande introduktion till Gamla testamentet.

President Bush citerar dagligen Bibelns Gud för att rättfärdiga Irakkriget. Samtidigt kritiserar många kristna samma krig i samme Guds namn. Hur kan Bibeln tolkas på så totalt olika sätt? Jonas Gardell vill med sin nya bok hjälpa alla som undrar över sådana frågor.

Vem är Bibelns Gud? Vad vill denne Gud? Behövs en sådan Gud? Gardell söker svar på dessa frågor. Som barn oroade han sig inte för att Bibelns Gud kunde ha flera, till och med motsägande ansikten, men som vuxen kräver han en djupare förankring av sin tro. Gardell har alltid känt Guds närvaro, men aldrig kunnat förstå varför kristna människor försökte hindra honom från att motta nattvarden i kyrkan och varför de förbannade honom. "Jag får inte ihop Gud som skulle älska mig vad som än hände och vad jag än gjorde med guden som hatar och förbannar mig. Jag får inte ihop dem!"

Om Gud är skriven ur ett personligt perspektiv, men perspektivet formades genom ett studium av exegetisk litteratur. Interaktionen mellan en passion för Gud, en imponerande religionsvetenskaplig reflexion och en suverän stilistik gestaltningsförmåga har gett oss en mycket läsvärd bok.
Gardell diskuterar Bibelns många gudsbilder, deras olika källor, deras historiska och sociala sammanhang och deras ibland tragiska verkningshistoria. Inspirerad av den moderna exegetikens historiskt-kritiska arbetsmetod beskriver Gardell de viktigaste gudsbildernas utveckling i Gamla testamentet. Vilka gudsbilder kom först - inte i Bibelns text utan i Israels historia? Vilka intressen styrde redaktörerna när de sammanställde material från många århundraden till vår Bibel? Gardell börjar inte med Adam och Eva, som kom in i bilden senare, utan med stamgudsreligioner som kom först. "I begynnelsen var fåraherdarna." Abrahams, Isaks, Jakobs och Moses olika gudsrelationer skildras och hur de så småningom alla bidrog till en ny och komplexare gudsbild.

Den bibliska monoteismen har en äventyrlig historia. Jahves utveckling från krigsgud till det mosaiska förbundets Gud skildras färgrikt samt hans tendens att överta andra gudars egenskaper, epitet och funktioner. Gardells religionshistoriska perspektiv förmår tolka biografin för Israels Gud i ett bredare sammanhang. "Det vi i dag kallar Gud utvecklas ur en mängd gudsföreställningar och bilder som olika folk och kulturer i Främre Orienten gjorde sig under en period av flera tusen år." Det är omöjligt att få ihop de ofta motstridiga gudsbilderna i vårt liv. Gud står ibland för hatets väg, ibland för kärlekens väg. Vi måste välja mellan dem. "Vi försvarar inte Gud genom att vara okritiska."

Gardell berättar om olika utvecklingsstadier i den intima relation som uppstår mellan Israel och guden Jahve. På ett gripande sätt återger Gardell de stora bibliska berättelserna om enskilda personer liksom om staden Jerusalem och om Israels och Judas uppkomst och fall. Centrala bibelställen citeras direkt. Han funderar över den babyloniska fångenskapens betydelse för Israels förändrade gudserfarenhet. Redogörelsen för profeternas koncentration på sociala orättvisor, korruptionen hos makthavarna och det tomma, mekaniska religionsutövandet avslöjar var Gardells egna religiösa sympatier finns. Han tvekar inte att översätta profeten Amos budskap till dagens situation.
Gardell reflekterar över sambandet mellan skapelse och befrielse hos profeten Jesaja: de går hand i hand. "Skapelse handlar om befrielse. Du är av Gud skapad och av Gud älskad just som du är. Ingen har rätt att hålla Dig fången. Inte andra. Inte ens du själv. Så var inte rädd!"

På så vis följer Gardell sin egen teori om hur profetiorna skall tolkas: "Vi har inte bara rätt att tolka och omtolka profeternas budskap, det är den enda möjligheten." Jonas Gardell har åstadkommit en kompetent inledning till Gamla testamentets historia och hans personliga tolkning inspirerar till egen bibelläsning. Han vill inte ha sista ordet. Han vill bara redogöra för på vilket sätt han uppfattar Gud, behöver Gud och Guds tröst. "Tanken att ingen dör ensam är en tanke utan vilken jag inte härdar ut. Någon som ser. Till det behöver jag Gud."

Här börjar mina kritiska frågor. Är "vår" Gud en Gud som behövs? Är det inte hellre så att gudstron komplicerar vårt liv genom Guds inbjudan till förändring och till tillväxt i tron? Gardell talar om Guds kärlek till oss människor, men han berör inte innebörden av det centrala Hör, Israel! ur 5 Mosebok 6: 4-5: "Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, Din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft."

Vad betyder det att älska Gud för Guds egen skull? Utesluter inte kärlek till Gud varje reduktion av Gud till Gardells eller mina behov? Viktiga teologiska insikter berörs inte i Gardells historiska genomgång av Gamla testamentet. Kanske har exegeterna vilselett Gardell: bort från bibeltexternas teologiska reflexion om innebörden av den gudomlig-mänskliga kärleksrelationen till en reflexion om gudsbildernas uppkomsthistoria? För mig är det mindre viktigt när och i vilken ordning de olika gudserfarenheterna uppkom. Däremot vill jag veta vad de innebär. Utmanar de oss att fördjupa oss i det gudomliga kärleks- och befrielsemysteriet? Utmanar de oss att gestalta vårt liv och vårt böneliv?

Gardell fokuserar helt och hållet på sin individuella gudsrelation - trots att han ofta talar om "vår" Gud. Gud söker gemenskap: med Israel och sedan genom Jesus med alla människor och folk. Guds kärlek vill förändra världen. Gardell har rätt: Vi måste välja mellan kärlekens Gud och hatets Gud.
I Bibeln finns bilder (ikoner) som inbjuder oss att komma djupare in i Guds närhet. Men i Bibeln finns också idoler, det vill säga sådana gudsföreställningar som återspeglar vårt eget hat och vår vilja till hämnd. I Bibeln möter vi idoler och ikoner av Gud. Vi måste lära oss skilja mellan dem. En Gud som bara motsvarar våra behov blir en idol. Att möta den levande Gud komplicerar vårt liv. Detta möte vill förändra oss i kärlek.

Werner G Jeanrond är professor i systematisk teologi vid Lunds universitet och forskare vid Danmarks humanistiske forskningscenter.

Werner G Jeanrond
kultur@svd.se