Moral och etik
Allmän moralteologi
Kyrkan lär inte ut "åsikter" Läroämbetets åsikt är inte detsamma som en allmän åsikt bland andra. Detta betonade ärkebiskop Angelo Amato, sekreterare vid katolska kyrkans läroämbete (Troskongregationen), vid ett seminarium som behandlade läroämbetets framtoning i media. Om en katolsk präst uttalar sig så är det inte för att han vill lufta sin personliga mening, utan för att framföra en sanning Gud lär oss genom sin heliga kyrka. KATOLSK OBSERVATÖR översättning från originaltexten , Zenit.org 30 april, 2006
Dygden utanför pliktkatalogen Människan är dygdig då hon lätt, snabbt och med glädje samt på ett konstruktivt sätt reagerar positivt på det goda som är värt att göra. Dygden är inte någon pliktkatalog. Dygden är en färdighet att kunna göra det goda, en färdighet att stå upp för de goda värdena. Detta förklarar påvens husteolog, pater Wojciech Giertych OP KATOLSK OBSERVATÖR 2006-03-16
Påven bekänner inför 150.000 barn, Visst är det samma synder man biktar mest hela tiden Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/05-10-17
Gud har satts på åskådarplats i det moderna samhälletJoseph Ratzinger, prefekt för Troskongregationen: "varje samhälle, som inte tillmäter Gud någon betydelse, så småningom kommer att förstöra sig självt". Vatikanstaten, 19 nov. 2004 (VIS)
De åtta lasternas olika ursprung och verkningar Av Johannes Cassianus i "Det rena hjärtat"
De sju Dödsynderna Huvudsynderna eller lasterna enligt Bibeln och Kyrkans tradition Katolska Kyrkans Katekes
Arvsyndenänglarnas fall; Arvsynden, Friheten prövas, Människans första synd, Följderna av Adams synd för mänskligheten, En hård kamp, "Du lämnade henne inte i dödens våld"Katolska kyrkans katekes
Defintionen av syndBarmhärtighet och synd; Definition av synden; Olika slags synder; Syndens allvar: dödssynd och mindre synd; Syndens utbredningKatolska kyrkans katekes
DödssyndernaEn artikel från Nordisk Familjebok 1927
Frihet att älska Om människans frihet i relation till lag, moral och samvete
Människans frihet Katolska Kyrkans Katekes
Samvetet Katolska Kyrkans Katekes
De mänskliga handlingarnas moraliska kvalifikation Katolska Kyrkans Katekes
Lidelser och passioner Katolska Kyrkans Katekes
Biologi som livsanskuelse Sosiallæren har Kirkens menneskesyn som basis, et menneskesyn som på vesentlige punkter adskiller seg fra rådende tendenser i den aktuelle politiske og etiske debatt. I denne artikkelen skisserer Erwin Bischofberger, jesuitt, bosatt i Stockholm, og en av de mest fremtredende bidragsytere i den medisinsk-etiske debatten i Sverige, ulike tendenser som på sikt kan bli en dødelig trussel mot den kultur som bygger på personalismen og solidaritetens prinsipper.. Av Erwin Bischofberger - Katolska stiftet Oslo
är Thomas östros en abborre? Erwin Bischofberger, jesuitpater och professor vid Karolinska institutet, markerade tydligt och övertygande den grundläggande skillnaden. ”Endast människan är ett moraliskt subjekt”, sa han och vände sig med viss skärpa mot försöken att animalisera människan och personifiera djuren. Aftonbladet 2001-06-15
Människan Paulus mörkerDen personliga synden, den fundamentala synden, den strukturella synden. Kard. Carlo Maria Martini SJ - översättning Bo Cavefors
I men inte av Om den gamla frikyrkliga syndkatalogen. Traditionellt har det varit fråga om frisyrer och make-up, bruket av smycken och, inte minst, alkohol. Om man är kristen, hur ska då ens livsstil skilja sig från en icke-troende omgivning? Anders Piltz - Nya Dagen 2001-07-03
Ankarfäste för en hållbar global etik Moralens historia består av kontrasterfarenheter. Krig, andra våldsamma konflikter och övergrepp föder krav på förändringar: Så här kan och får det inte fortsätta. Den hippokratiska läkareden (300-talet f. Kr.), Jesu bergspredikan, The Declaration of Independence (1776) är exempel på historiska kontrasterfarenheter. De är reaktioner mot mänsklig förnedring och tidens moraliska förfall. De har fått sitt nedslag i skrivna koder och har därmed bevarats för framtiden. Samtidigt som de svarar mot tidens behov och därför behöver nytolkas i senare faser av historien har de en hög grad av allmängiltighet. Erwin Bischofberger S.J. SIGNUM 2001 NR 4
Nya bud om liv och död När människovärdet åter debatteras med anledning av Peter Singers uppmärksammade besök i Sverige finns det avgörande själ att hävda principen om livets helgd. Denna princip är oavvislig i ett rättssamhälle och måste tillämpas konsekvent även i de svåra gränsdragningssituationer som vår mänskliga tillvaro många gånger erbjuder. AXEL CARLBERG Signum
En objektiv värdegrund? Det kristna bidraget till en ”naturlig” moral utgörs av begreppet person som uteslutande hänvisar till människans tillhörighet till människosläktet. ANDERS PILTZ Signum
Theofrastos hemlighet Förhållandet mellan lag och moral balanseras bäst av medborgarnas dygder; utan dessa kan ett civiliserat samhälle inte överleva. AXEL CARLBERG Signum
Fråga prästen
