Upprättandet av ett Karmelitnunnekloster i Glumslöf - Riksdagsdebatten och pressens reaktioner

3. Forskningsläge, litteratur och metod

3.1 Frågeställning

Jag tänker i denna uppsats undersöka synen på katolska kloster i början av 1960-talet. Bakgrunden är att klosterfrågan då kom att aktualiseras genom att Sverige då fick sitt första kontemplativa nunnekloster sedan reformationen, nämligen karmelitnunneklostret i Glumslöf.

Mitt syfte är att undersöka riksdagsdebatten i maj 1961 med anledning av regeringens förslag att bevilja tillstånd till att upprätta ett karmelitkloster i Glumslöf och de reaktioner detta utlöste i pressen. Alltsedan 1860-talet, då det genom en dissenterlag blev tillåtet för svenska medborgare att konvertera till den katolska tron utan att, som tidigare, riskera landsförvisning, hade det förekommit en ständig uppblossande debatt om "den katolska faran" i svenska media. Fram till 1951 hade det emellertid varit förbjudet att upprätta kloster, alltså katolska inrättningar med klausur och eviga löften, i landet. Men med religionsfrihetslagen 1951 upphävdes detta förbud genom att det nu blev möjligt att med statsmaktens särskilda tillstånd grunda sådana kloster. Det är därför inte så märkligt att det nya karmelitklostret tilldrog sig stor uppmärksamhet och att det framkallade livliga diskussioner i både riksdag och media. Man kan dra en parallell till dagens debatter angående islam och inrättandet av moskéer och muslimska skolor i Sverige, detta debatteras idag mycket i media samt riksdag och regering. Det är därför mycket intressant att undersöka hur pressen reagerade på beslutet att inrätta ett kontemplativt nunnekloster, vilka sedan gammalt ansågs vara instrument för katolsk propaganda, och hur de hanterade dessa förändringar. Dessutom ansågs nunnekloster "farligare" än munkkloster, eftersom man ansåg kvinnorna vara mer mottagliga för den katolska förkunnelsen och att ett nunnekloster därför skulle bli ett lockbete för unga svenska kvinnor.

Jag tänker i denna uppsats behandla flera olika frågor rörande pressen, riksdagsdebatterna och också försöka sätta in diskussionerna i ett genusperspektiv. Mina frågor är:

*Fanns det stöd för kloster i pressen eller fanns de tidigare anti-katolska tankarna kvar?

*Vilka punkter för och emot togs upp, och av vilka tidningar?

*Hur framställdes klosterlivet av pressen och hur reagerade de olika tidningarna angående riskdagens diskussioner och beslut?

* Hur var debatterna på riksdagsnivå? Fanns det några partipolitiska skillnader vad gällde synen på katolska kloster?

*Kan man se någon skillnad mellan de kvinnliga respektive manliga debattörerna?

Jag är väl medveten om att frågor av dessa slag innefattar en viss problematik då det gäller tolkningen. Språkbruket kan ha ändrats och dessutom har tidningar en viss tendens till att vilja "skapa rubriker". Dessa aspekter tänker jag givetvis försöka få med i uppsatsen. Mitt mål är inte heller att undersöka vad eller vem som har rätt eller fel utan jag vill försöka ge en så saklig och opartisk bild som möjligt. Därför planerar jag att använda mig av en argumentationsanalytisk metod samt redovisa citat från de tidningar jag tänker undersöka i denna uppsats och också använda mig av citat från riksdagsdebatten.

3.2 Metod

Vid historisk forskning kan det vara svårt att hitta exakta svar. Man måste hålla i åtanke att människor, språkbruk och synsätt är i ständig förändring. Det som var socialt accepterat för bara 20 år sedan kan anses vara helt oaccepterat idag och vice versa. På grund av detta kan det vara svårt att lägga fram en helt sanningsenlig forskning, trots att detta är precis vad de flesta forskare strävar efter i sina undersökningar. Det jag tänker göra i denna uppsats är att undersöka tidningsartiklar samt en del material rörande diskussionerna kring upprättandet av ett karmelitkloster i Glumslöf samt pressens reaktioner på detta. Vid en sådan undersökning finns alltid risken att missförstå materialet, och för att minska riskerna tänker jag använda mig av en väl beprövad metod. Förhoppningsvis bidrar detta till att min undersökning blir så opartisk och neutral som möjligt.

Den metod jag baserar min undersökning på är hämtad från Tord Simonssons undersökning "Kyrkomötet Argumenterar - analys av argumenttyper i diskussionerna vid 1957 och 1958 års kyrkomöten om 'Kvinnans behörighet till prästerlig tjänst'". Liksom vid diskussionerna kring kvinnliga präster i Simonssons undersökning finns det i klosterdiskussionerna en ja-sida och en nej-sida. Metoden går ut på att undersöka de olika typer av argument som finns i debatterna för att sedan analysera argumenten samt dela upp dem i en ja-sida och en nej-sida. Analysen avser inte att undersöka vad som är rätt respektive fel, utan är tänkt att utkristallisera de olika argumenten undersökningen möter och därefter katalogisera och presentera dem inom respektive argumentgrupp. Denna presentation av de olika argumenten kommer sedan att dras samman i en sammanfattning. Det är viktigt att poängtera att det kan finnas vissa tolkningssvårigheter, eftersom vissa argument kan vara svåra att kategorisera. I dessa fall kommer jag, liksom Simonsson, att hänföra argumenten till den sida som de har mest gemensamt med.

3.3 Tidigare forskning

Det material jag använt mig av i min undersökning är främst pressartiklar från diverse tidningar samt riksdagsprotokollen från klosterdebatten 1961. Jag har också använt mig av en hel del litteratur som behandlat ämnet religionsfrihet samt beviljandet av karmelitklostret i Glumslöf. Docent Yvonne-Maria Werner har skrivit flera uppsatser och skrifter angående katolska kyrkans verksamhet i Sverige och också till viss del belyst klosterfrågan samt olika reaktioner på denne. Göran Inger har i vetenskaplig tidskrift skrivit en uppsats som specifikt handlade om klosterfrågan, men diskuterade inte pressens reaktioner även om han tog upp en del angående riksdagsdebatten.

Jag har funnit flera författare som behandlat den katolska kyrkan i sig samt den svenska respektive den katolska mentaliteten och den utveckling i Sverige och Europa som ledde till diskussioner angående religionsfrihet och en ökad liberalisering. De finns med i min litteraturförteckning men jag kan ändå här nämna Bo Stråth med Europe and the Other and Europe as the Other samt Alf Tergel med sin bok Från Jesus till Moder Maria. Kjell Blückert, författare till The Church as a Nation, har också varit mig till nytta i mitt uppsatsskrivande då det gällde att få en bild av kyrkans förhållande till staten i Sverige och Europa under historiens gång.