Upprättandet av ett karmelitnunnekloster i Glumslöf

1. Inledning

Historia är ett mycket brett område, ett område där specialisering nästan är ett måste. Själv har jag alltid varit intresserad av kyrkohistoria med inriktning på katolska kyrkan i Sverige och dess utveckling. Sedan reformationen och fram till millenniumskiftet har Sverige varit ett protestantiskt land där Svenska Kyrkan starkt var bunden till staten. Detta har satt sin prägel på den svenska mentaliteten och det svenska samhället. Det jag vill undersöka är hur denna relation påverkade det svenska samhället och också hur den påverkade den katolska kyrkan i Sverige och folkets reaktioner på denna, i Sverige, minoritetsreligion. Dessutom kan man säga att debatten är aktuell än idag om än med några annorlunda roller. Jag syftar på dagens debatter kring islam och muslimska institutioner där islamska friskolor ifrågasätts och den islamska kulturen är under ständig debatt i media.[1]

Reformationen var inte en snabb omvändning utan det tog lång tid innan det svenska folket anammade den protestantiska tron. Statens strävan efter att snabbt förankra den nya religionsformen och gardera sig mot eventuella försök att återinföra den katolska tron var säkerligen en av anledningarna till den anti-katolska propagandan som spreds under och efter reformation. För att befästa den nya läran och den nationalkyrkliga organisation med monarken som kyrkans högste styresman som den implicerade krävdes att staten höll hård kontroll över kyrkan som därmed integrerades i den statliga maktapparaten och fick en viktig funktion då det gällde att fostra folket till goda lutherska undersåtar.[2]

Denna statliga kontroll har, om än under skiftande former och med olika syften, bibehållits fram till skilsmässan mellan Svenska Kyrkan och statsmakten år 2000. Denna starka koppling mellan statmakten och den lutherska kyrkan har bidragit till att svensk kultur och mentalitet i hög grad kommit att präglas av det protestantiska arvet. Även den nationalism som växte fram under 1800-talet vilade i Sverige på protestantisk grund.[3]

Den sedan 1930-talet maktägande socialdemokratin kom, trots att man tog avstånd från den kristna tro som utgjorde dess grund, på många sätt att anknyta till denna tanketradition och till den antikatolicism som utgjorde dess negativa fundament.[4] Misstankarna mot katolska kyrkan ökade under denna tid och lättade inte riktigt förrän efter andra vatikankonciliet då dörrarna för ekumenisk verksamhet och samarbete öppnades. Det är också denna bakgrund som gör det intressant att undersöka hur katolska kyrkan och dess svenska mission uppfattades hos folket i Sverige och det är dessa tankegångar som har lagt grunden till denna uppsats.

---

1. Jonas Otterbeck, Islam, muslimer och den svenska skolan, Lund 2000
2. Erik Petrén, Kyrka och makt, Lund 1990, sid 111
3. Kjell Blückert, The Church as nation. Frankfurt am Main 2000, s. 133
4. Bo Stråth, Europe and the Other and Europe as the Other, Bruxelles 2000, s. 364