Biskop Anders Arborelius

Den unge katolikens ABC
Katekes i Vadstena 2001-09-01

Vid förra årets katekes i San Pio X i Rom talade jag om den unga katolikens garderob: alltså om att de kläder ni bär kan hjälpa er att ta på er trons, hoppets och kärlekens rustning. Varje morgon på nytt kan vi medvetet ta på oss våra kläder till Guds ära. Här i Sankta Birgitta i Vadstena tänkte jag att vi skulle säga något om den unga katolikens vokabulär: att de ord vi använder återspeglar och vittnar om vem vi tillhör. Kristendomen är Ordets och ordens religion. Och det är ju så att språket förråder oss ganska snart. I vår tid kan vi faktiskt tala om en språkstrid: de onda, hårda och fula orden tränger undan de goda… Så den unge katoliken måste i sitt språk vara beredd att vara tuff och gå motströms. Vi vet också att många ord har en helt annan klang i katolska munnar än i andra mer profana. Orden betyder något, därför är de så viktiga och avslöjande, på gott och ont. Så jag tänkte att vi skulle göra en liten ABC- bok för dagligt bruk, för en katolsk motkultur. Det är bra att vara beredd, för varje katolik får stå till svars för sin tro, inte minst idag, då de flesta hyllar helt andra gudar och idoler. Om vi vill gå i Jesu fotspår - och det förutsätter jag att vi alla som är här i dag vill göra av hela vårt hjärta - då finns korset alltid med under skilda gestalter. Också när det gäller språket och de ord vi använder. Det måste finnas ett slags tuggmotstånd mot vissa ord, som inte får komma över våra läppar. Men vissa ord är nödvändiga för att vi skall se vad tron på den Korsfäste helt konkret betyder för oss.

A

Abort. För oss en fasansfull synd, för de flesta en banalitet. Tydligare än så kan vi inte se vilken skillnad det finns mellan en kristen människouppfattning, där människan från det första ögonblicket av sin existens till det sista har en värdighet som till varje pris måste skyddas.

B

Bikt. För oss en del av den andliga träningen, för de flesta något okänt eller konstigt. Om vi vill gå i Jesu fotspår, då måste vi återvända till honom så snart vi avvikit från hans väg. Genom vår synd och svaghet är vi i desperat behov av förlåtelse. I biktens sakrament får vi ta emot den förlåtelse som Gud ger oss genom sin Kyrka. Genom synden sårar vi också Kyrkan och vanställer hennes ansikte inför världen.

C

Credo. För oss är vår katolska tro vår stolthet, för de andra en tvångströja. Varje söndag får vi förnya vår bekännelse. Vi vet vem vi litar på, vem vi tillhör, vem vi vill leva och dö för. Det tragiska är att så många av era kompisar bara har ett credo: "det gör detsamma, det skiter jag i, bara man får ha det lite kul innan man dör".

D

Dogm. För oss en styrka utan like, som ger fast mark under fötterna, för de andra något skumt och ljusskyggt. Vi behöver milstolpar på trons väg för att kunna gå troget i Jesu fotspår - och för att veta vem Jesus är och vad han vill göra för oss. Alla människor har sina dogmer, åtminstone har de denna: "det finns inga dogmer". Sanningen tycks inte intressant för de flesta, men vi vet att den finns och har ett namn: Jesus Kristus.

E

Eukaristi. För oss föda på vägen mot evigheten, för de flesta okänd kost. Utan eukaristi kan vi inte överleva som katoliker. Söndagsbudets sanning bevisas ständigt inför våra ögon: den som struntar i det, glider obönhörligt bort från Kyrkan och Kristus, för aldrig kommer vi honom så nära som där.

F

Frihet. För oss är friheten en Andens gåva - bara den Helige Ande kan göra oss fria från själviskhetens och syndens tyranni. För de flesta andra är frihet att få följa sina egna nycker, infall, drifter och behov på alla andras bekostnad.

G

Gloria. Varje söndag sjunger eller läser vi i mässan : "Vi tackar dig för din stora härlighet" - gloria. Det är vår stora glädje att tacka Gud för vad han är i sig själv. Vi kan aldrig veta vad Guds härlighet är i detalj, men vi får lära oss att längta efter det som övergår oss helt.

H

Hierarki. Ett ord som är den värsta hädelse för dem som ser jämställdheten till varje pris som det viktigaste. I Kyrkan tänker man alltid hierarkiskt, men i båda riktningarna så att säga: påven, som har det högsta ämbetet, är också Guds tjänares tjänare. Med varje uppgift och ämbete följer ett ansvar och ett tjänande som blir större och större.

I

Inkarnation. De flesta i Sverige idag vet nog vad som menas med reinkarnation, fast det bara är en illusion. Ganska få vet vad inkarnation är, fast det är det som hela kristendomen - och därmed hela Västerlandets kultur och tänkesätt - vilar på. Guds människoblivande är kärnan i vår tro. Utan den ingen kristendom, ingen frälsning, inget hopp.

J

Jesus. Detta namn över alla namn betyder just Gud frälser. Gud vill befria oss från syndens järngrepp. Vi tror på en Gud som blir människa för att så göra oss människor delaktiga av hans liv för evigt. Ett saligt byte: vi får ge det lilla vi är och har - men ge måste vi - för att få del av det stora Gud är.

K

Kyskhet. Ett grundbegrepp för varje katolik, men alltid svårt att förstå och att praktisera, inte minst i vår sexfixerade tid då många blir överstimulerade på detta område. Sexualiteten är ingen blind kraft som tar ifrån oss vår frihet. Gud ger oss nåd att använda den efter hans vilja, om vi verkligen vill låta oss ledas av honom.

L

Lovsång. Musik är för många något av det viktigaste i livet. Därför är det viktigt att se den som lovsång till den Gud som ger oss allt. även den s.k. profana musiken kan hjälpa oss att glädja oss och jubla i Gud. Allt det vi tycker är fint och vackert kan föra oss närmare den Gud som har skapat allt som är fint och vackert.

M

Mässa. I mässan lär vi oss att möta Gud och be. Där lär vi oss inte bara lovsång och tacksägelse, utan också ångerfull bön, förbön, tyst bön. Som Guds folk får vi tillsammans be till vår Gud och så växa samman allt mer.

N

Nåd. Allt det finaste i tillvaron är gratis, en fri gåva. Så är det också med Guds nåd. Den får vi utan att förtjäna den, bara därför att Gud är så god och slösar med sin kärlek. Men vi kan bara ta emot denna gåva, om vi tömmer oss på allt som hindras oss från att ta emot den.

O

Offer. All kärlek bygger på offer. Världen talar om njutningen som det stora som vi alltid måste söka. Vi talar om offer och självutgivelse som det stora beviset på sann kärlek. Och Jesus har offrat sig för oss för att visa att han menar allvar med sin kärlek. Vi kan bara gå i samma spår.

P

Påven. Påven lyssnar man till, mer än vi tror. även de som blir arga på vad han säger, visar att de lyssnar, annars skulle det inte bry sig ett skvatt om vad han säger. Vi katoliker litar på att han ger oss den ledning vi behöver på livets viktiga områden.

R

Relik. Den yttersta konsekvensen av Guds människoblivande är att de människors jordiska kvarlevor som tillhörde honom mest - de heliga - blir vördade. Människans kropp blir också helgad genom Guds nåd.

S

Synd. Bara den som tror på Gud kan synda. Alla kan göra ont liksom gott. Men synd är något mer och värre än bara att göra det som är ont: enligt Bibeln är det ett förbunds- och äktenskapsbrott. Vi sviker den som gett oss vårt liv och gett sitt eget liv för oss. ändå ger han den förlåtelse som ångrar sig.

T

Trohet. En slags tuffhet: jag förblir trogen min Gud och min Kyrka vad kompisar och lärare, föräldrar och mass-media än säger. Jag vet att han alltid bevarar sin trohet gentemot mig, hur skulle jag då kunna bli honom otrogen? Samma grundattityd vill jag också visa min nästa.

U

Uppståndelse. Kristendomens svar på reinkarnation är uppståndelsen. Jesus har uppstått från de döda i sin mänskliga kropp. Ingen religion sätter vår mänskliga kropp så högt som kristendomen. Också i evigheten finns kroppen i sin förhärligade gestalt med. Därför måste vi hysa vördnad för våra kroppar och inte förnedra dem.

V

Vördnad. Att hysa vördnad och aktning för Gud och allt som tillhör honom visar oss på vår mänskliga värdighet. Bara den som har fått en stor värdighet kan böja sig - med glädje och stolthet - inför den som är ännu större.

X, Y, Z, å, ä

- får peka vidare på den oändlige Gudens mysterium som övergår allt vad vi kan förstå och utsäga

ö

överlåtelse. Det sista ordet är också sammanfattningen av allt. Till Gud kan vi till sist bara överlåta oss i tro och hopp och med all vårt hjärtas kärlek. All kärlek bygger på detta: Du är viktigare än jag. Och Jesus har också visat det genom att dö på korset för oss: "Ni - var och en av er - är viktiga. Din frälsning är viktigare för mig än mitt eget liv".

+Anders Arborelius ocd