Biskop Anders Arborelius ocd

Kommunionen är inte en privatsak

Biskop Anders kommenterar ett uttalande av Kardinal Schönborn i Wien:

Att gå till kommunion i en katolsk kyrka är inte en privat sak, utan ett offentligt ställningstagande för den katolska kyrkans tro och lära.

Det säger biskop Anders Arborelius och instämmer i kardinal Schönborns uttalande om att bara de som kan säga "amen" till den eukaristiska bönen kan gå till kommunion i katolska kyrkan.

Säger man "amen" efter den eukaristiska bönen är det underförstått att man vet vad man säger, alltså ja till hela den katolska tron – det ör ett stort steg. Att säga "amen" kan vara mycket farligt, då går man in något som är mycket större än man själv.

Förpliktande ord

Biskopen hoppas därför att kardinal Schönborns uttalande leder till att de som inte är katoliker, men vill gå till kommunion i katolska kyrkan tänker efter vad man gör, och vad det är man säger "amen" till.

- Amen är ett förpliktande ord, säger Anders Arborelius. Genom det säger man ja till den sakramentala gemenskapen med påven och de lokala katolska biskoparna och erkänner att de är de rätta representanterna för Kristus.

I den eukaristiska bönen uttrycker katoliker tron på brödets och vinets förvandling till Kristi kropp och blod, mässoffret, mässans betydelse för levande och döda och gemenskapen med de heliga.

- Frågan om icke-katoliker förstår att det är det de bejakar offentligt när de går till kommunion i en katolsk mässa.

Olika syn

Biskopen är medveten om att katoliker och protestanter ser olika på kommunionhandlingen – vilket, menar han, kan leda till missförstånd och problem.

- För protestanter är det ofta fråga om en akt för personlig andlig uppbyggelse, "mitt" privata möte med Gud. När en katolik går till kommunion är det en offentlig bekännelsehandling. Inte en privat sak utan en bejakelse av den katolska kyrkans tro, en delaktighet i gemenskapen mellan Kristus/Brudgummen och Kyrkan/Bruden.

Anders Arborelius tror att det kan vara svårt för dem som är präglade av det mer subjektiva perspektivet, där förhållandet till Gud är en privat fråga för den enskilda människan, att förstå katolska kyrkans betoning av att det är kyrkans och hennes objektiva tro, inte individen som sådan, som står i centrum.

- Många av dem betonar så starkt den personliga relationen till Gud, att man tenderat att glömma bort kyrkans plats i relationen. För oss handlar det om att uttrycka sin lojalitet och solidaritet med kyrkans samlade tro – oberoende av den enskida individens personliga "upplevelse" av denna.

Talande handling

Handlingen säger ofta mer än orden i sig, framhåller biskopen och därför är det viktigt att tänka efter vad det är man gör. Han hänvisar till Birgittasymposiet i Rom den 12-13 november två veckor efter det gemensamma undertecknandet av dekretet om rättfärdiggörelsen den 31 oktober i Augsburg.

- De icke-katoliker som deltog i den ekumeniska Birgittavespern i S:t Peterskyrkan gav faktiskt uttryck för en längtan efter helgonens hjälp. Deltar man i något sådant utan att tro på helgonen som förebilder och förebedjare för oss i himlen, är det enbart ett spel för gallerierna.

Kyrkans roll befriande

Biskopen vet att det för många kan vara en befrielse att upptäcka katolska kyrkans betoning av kyrkans roll i relationen mellan Gud och människa.

- Det är inte så viktigt hur jag känner mig, hur from jag "upplever" mig, utan att jag får vila i kyrkans tro, jag får träda in i något som är oändligt mycket större än jag kan uppfatta.

Biskopen tycker att den andra eukaristiska bönen passar bäst i en stilla vardagsmässa.

- Den första romerska kanon lämpar sig bäst vid högtidliga katedralmässor. Den fjärde – den minst lästa och bortglömda- vill jag gärna rekommendera

Kardinal Schönborns uttalande:

"Kommunion förutsätter ’amen’ till den eukaristiska bönen"

Alla som med gott samvete kan säga "Amen" till den eukaristiska bönen i den katolska mässan kan gå till kommunion i en katolsk kyrka, säger ärkebiskopen av Wien kardinal Christoph Schönborn.

I ett brev till en protestant, publicerat i septembernumret av ärkestiftets månatliga tidsskrift Theme Kirche, förklarar Schönborn "den enkla regeln" som kan användas när man är tveksam, och vad den innebär.

- Den katolska kyrkans lära om eukaristin uttrycks klart och tydligt i den eukaristiska bönen, i vilken det eukaristiska offret firas i gemenskap med hela kyrkan, påven och den lokale biskopen, säger Schönborn.

- Den eukaristi vi mottar i mässan är en frukt av denna eukaristiska bön och därför kan alla som med gott samvete säger "amen " till den och som alltså tror på Kristi realpresens i tabernaklet gå till kommunion.

Kardinalen tillägger dock att man alltid måste överväga syftet med att icke-katoliker går till kommunion i en katolsk mässa eftersom deras deltagande kan misstolkas av de troende.

Kardinal Schönborns hållning är en annan än den restriktiva linje som de katolska biskoparna i England och Wales har i sinOne Bread One Body , där de säger att kommunion kan ges till icke-katoliker enbart i "dödsfara, eller annan omedelbar och allvarlig nöd" eller som en engångsföreteelse i samband med första kommunion och bröllop.

Luthersk kommentar

Kardinal Schönborns brev kommenterades i en radiointervju av överhuvudet för den lutherska kyrkan i österrike, biskop Herwig Sturm, som först uttryckte sin stora glädje över den öppna och positiva ton som kardinalen använt:

- Till skillnad från tidigare katolska uttalanden i frågan, som alltid gjort klart att icke-katoliker inte kan delta i katolsk kommunion, är Schönborn uppenbarligen inriktad på tron hos dem som önskar ta emot katolsk kommunion.

- Men i praktiken har ingenting ändrats, fortsatte Sturm. Det som ligger bakom Schönborns uttalande – och det går inte att glömma bort att detta sägs av en katolsk kardinal – är katolska kyrkans lära om prästämbetet och transsubstantiationsläran.

Och det är precis där vi har skilda uppfattningar, sa Sturm. Jag är glad att icke-katoliker inte längre behöver ha dåligt samvete när de går till kommunion i en katolsk kyrka, men för lutheraner måste detta fortfarande ses över teologiskt.

Maria Hasselgren
Ur Katolsk Magasin nr 14, 26 nov 1999