Biskop Anders Arborelius ocd

Den helige Josefs dag

Predikan i Sankt Josefs kapell

i Älmhult den 19 mars 2005

(Nedskriven efter bandupptagning)

Kära bröder och systrar. Först vill jag gratulera er alla på er högtidsdag. Det är verkligen en högtidsdag för er alla i Älmhult, när ni får fira er skyddspatron, den helige Josef. Han är hela Kyrkans skyddspatron, och detta pekar på, att man ser på honom som en mycket viktig förebild och som en mycket viktig hjälpare för oss alla. Han fick ansvaret för Guds människoblivne Son, när han fick bli fosterfar åt Gud själv i Nasaret. Då måste det finnas något, som han också kan hjälpa oss med, något som han förmedla till hela Kyrkan och alla kristna.

Det märkliga är, att den helige Josef länge förblev en fördold gestalt i Kyrkans liv. Det dröjde ganska länge, innan han fick en större popularitet i Kyrkans liv. En av dem, som först pekade på honom som en förebild, var den heliga Teresa av Avila på 1500-talet. Hon skriver: "om ni inte hittar någon läromästare på bönens väg, då kan ni alltid vända er till den helige Josef". Vi kan undra, vad den helige Josef kan lära oss om bön - han som går genom evangeliet utan att nästan säga eller göra någonting, han som förblir fördold och helt träder åt sidan för att låta Jesus och Maria stå i centrum. Men kanske det är just detta, som är det stora och viktiga i hans liv, att han kan låta Jesus träda fram och stå i centrum, och att han kan ge Maria den viktiga roll hon har vid Jesu sida. Josef kan lära oss att träda tillbaka, att lite diskret ställa oss vid sidan om och låta Gud själv stå i centrum. Jag tror, att det är just detta Teresa syftade på, när hon sade, att Josef kan hjälpa oss på bönens väg, så att vi mer lyssnar på Jesus än själva talar.

Om vi ser på vår bön, måste vi alla inse, att bön mer är att lyssna till Guds röst, mer att försöka bli stilla inför honom, än att hela tiden säga till Gud, vad han skall göra. Ibland tycker vi oss veta bättre än Gud, vad som skall göras här på jorden. Men när vi likt den helige Josef lär oss att leva i denna lyssnande, lyhörda och lydiga grundhållning, då kan Guds Ord verkligen tas emot i vårt hjärta. Då kan vi ta emot den Gud, som vill verka i vårt liv, han som vill bli vår Frälsare, vår Vän, vår Broder.

När vi tänker på Josef, tänker vi i första hand på de år, när han fick ta hand om Jesus som barn. Det är svårt att föreställa sig en större gåva och en större nåd än den, att Gud anförtror sin enfödde Son till Josef. Vilket ansvar, vilken glädje och vilken bävan det är att få komma den människoblivne Guden så nära och ta ansvar för hans uppfostran. Vi får inte glömma, att Gud i sin ofattbara ödmjukhet blir ett barn, då han blir människa, ett barn som behöver all den hjälp som bara en mor och en far kan ge. Gud blir människa, och han blir ett barn.

Han föds av Jungfru Maria på ett obeskrivligt sätt av den Helige Andes nåd. Men vid Marias sida står Jesu fosterfar, Josef. Han fick i det samhälle, som man då levde i, ansvar för familjen på ett helt otvetydigt sätt. Han var den, som fick ge Jesus hans namn. Han var den, som i världens ögon var Jesu far och uppfostrare. Det betyder, att han på det mänskliga planet fick uppfostra Guds enfödde Son. Det svindlar för vår tanke, när det går upp för oss, vilket stort uppdrag Gud ger Josef, att han anförtror sin människoblivne Sons fostran till denne man.

Därför får vi tro, att Josef också kan hjälpa oss att växa upp till att mogna, att ta ansvar och att be. Kanske det är just detta, som är hans stora uppgift för oss, att lära oss denna lyhörda grundinställning inför Gud: att lyda Guds Ord och hans bud även när det tycks strida mot våra önskningar och världens sätt att tänka, att verkligen leva i denna villkorslösa lydnad inför Guds Ord och hans bud, att tro att Gud vill vårt bästa och vill leda oss in i sin fulla nåd och vänskap.

Just i det vardagliga livet och arbetet är Josef en läromästare. Han visar oss, hur vi skall leva och arbeta i bönens atmosfär i Jesu närhet. Vi kan tänka på hemmet i Nasaret som en skola i bön. I många fromma judiska hem är det fortfarande så, att hemmet är en skola i bön, i gudsfruktan, i att lyssna till Guds Ord. Tänk om våra kristna hem kunde ha något av denna atmosfär, där man verkligen lägger sig vinn om att lyssna till Guds Ord, att leva i bönens atmosfär. Därför har Sankt Josef också i dag mycket att hjälpa oss med, så att det går upp för oss, att också i vårt hem och på vår arbetsplats kan vi efterlikna honom och se, hur Jesus är med oss.

Jesus, som nu tronar på Faderns högra sida i himlen, fortsätter att vara närvarande hos oss i fördold gestalt i eukaristin, men även genom sitt Ord och genom sin närvaro på många andra sätt. Vi är alltså aldrig utan Jesus. Men ofta lever vi, som om vi vore utan honom. Vi har inte denna lyssnande, lyhörda grundhållning. Här kan den helige Josef verkligen hjälpa oss och inspirera oss, så att vi längtar efter att lyssna på det som Gud har att säga till oss, och så att det är vår stora längtan att komma Jesus ännu närmare.

Det är även detta som är min önskan till er här i Älmhult, när ni i dag firar er skyddspatron, att den helige Josef hjälper er att se, hur Jesus är närvarande i ert liv, hur hans Ord ger er glädje, styrka och tröst i vardagen, och hur ert arbete alltid är ett arbete med Jesus. Ni kan tänka på snickarverkstaden i Nasaret, även om ni arbetar på ett kontor, i en fabrik eller ett sjukhus. Vårt arbete är alltid ett arbete i Guds närvaro, ett arbete för Guds rike, ett arbete, där vi tillsammans med Josef och Jesus får bidra med det vi kan och har, för att Guds härlighet och godhet skall bli uppenbar. Inget arbete är enbart något profant. Vi vet, att den helige Josef vördas som arbetarnas skyddshelgon. Den första maj firar vi Sankt Josef Arbetaren. Josef hjälper oss att göra arbetet till bön. Han hjälper oss att se på våra händers verk som en delaktighet i Guds skapande verk.

Även i dag kan Josef göra något för oss, så att vårt liv inte blir fruktlöst och meningslöst. Att upptäcka arbetets gudomliga perspektiv är något av det viktigaste i vår tid, då många enbart ser på arbetet som ett sätt att tjäna pengar eller göra karriär. Arbetet är att delta i Guds skapande och att göra Guds rike synligt. Tänk om våra ungdomar och andra, som står inför val av arbete, kunde betänka, hur viktigt det är att välja ett arbete och göra det för Guds rikes skull och inte bara för penningens eller karriärens skull. Där har ni alla en stor uppgift. Låt oss därför lita på, att den helige Josef är med oss och påminner oss om både bönens och arbetets gudomliga dimensioner. Då kan mycket i vårt liv förändras och fördjupas.

I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen.