Biskop Anders Arborelius OCD

Maria, de kallades Moder

Oskarström de 27 maj 2017

(Predikan är nedskriven efter bandinspelning)

Kära bröder och systrar, vi behöver alla Jungfru Marias hjälp för att växa in i en djup och livslång vänskap med Jesus Kristus. Vi behöver vår mor för att växa upp och bli goda människor, och vi behöver ännu mer Maria som vår himmelska mor för att bli goda människor, som sprider Jesu kärlek, sanning och barmhärtighet. Därför kunde vi, de nordiska biskoparna, för tre år sedan viga alla våra länder i Norden till Jungfru Marie Obefläckade Hjärta för att peka på det behov vi har att verkligen bli Jesu trogna lärjungar och budbärare i våra länder.

När påven utnämnde mig till kardinal, tänkte jag först inte så mycket på vad det skulle innebära för mig själv. Det är ett tecken på att påven ser oss som en viktig del av Kyrkan. Vi är inte bara en liten bortglömd minoritet långt upp nära Arktis och Norra Ishavet, utan vi är en levande del av Kristi Kyrka och vi har också ett ansvar för att den kristna tron skall leva vidare i våra länder. Ett ansvar vi ibland har försummat och inte tänkt så mycket på är att så många människor, också utanför Kyrkan, behöver oss för att upptäcka Jesus Kristus i sina liv. Vi skall samverka med andra kristna från andra kyrkor och samfund, men vår roll som katolska kristna i Sverige är ännu större än vi själva tror. Mycket hänger på oss om kristendomen skall fortsätta att leva vidare i våra länder. Vi har inte bara ansvar för dem som växer upp i våra kyrkor utan också för många andra människor som kan vara vilsna, förvirrade och söka efter en mening med livet.

Kära bröder och systrar, säkert finns det människor i er omgivning som inte är katolska kristna eller kristna alls, som behöver er för att upptäcka den kristna tron. Lita på Jungfru Marias hjälp. Hon är de kallades Moder. Genom dopet och konfirmationen är vi alla kallade att utbreda Kristi rike här på jorden, att sprida evangeliet och att peka på vägen fram till Jesus för människor. Vi behöver Jungfru Marias förbön och hjälp, så att vi får större frimodighet och större mod, så att vi vågar tala om Jesus och hans Kyrka bland våra vänner, i skolan och på arbetsplatsen. Vi gläder oss över barnen som har tagit emot sin första kommunion. När ni tar emot Jesus, kära barn, är det också för att ni skall kunna berätta om Jesus för era kompisar i skolan. Detsamma gäller oss andra. Vi är alla kallade att föra tron vidare, även om det inte är lätt i våra länder.

Vi är tacksamma för att vi har blivit speciellt invigda till Jungfru Marie Obefläckade Hjärta. Det skedde i enlighet med budskapet från Fatima, vars hundraårsminne vi firar i år. Maria talar i Fatima om att vi är kallade att ständigt omvända oss till Jesus. Det försöker vi göra. Vi får inte glömma att se varje dag som en ny möjlighet att omvända oss ännu djupare till Jesus, så att vi kan leva ännu mer förenade med honom i tro, hopp och kärlek.

I dagens evangelium (Luk 1:39-56) ser vi vad Maria betyder för oss på två sätt. Det första är att hon hjälper oss att be. Hon har lärt oss sin lovsång, Magnificat, som Kyrkan ber varje kväll i Vesper. Så viktig är denna bön att vi ber den varje dag. Bönen ger oss en djup hållning av tillbedjan, tro, förtröstan och tillit till Gud. Vesper är en av Kyrkans dagliga böner, som även de som inte är förpliktade kan be, för att få del av Marias djupa förening och kärlek med Gud.

Det andra som Maria lär oss är att besöka dem som behöver vår hjälp. Maria skyndar över bergen till sin släkting Elisabet som väntar sitt första barn. Tänk efter, vem som väntar just på er och behöver er hjälp, kärlek och omtänksamhet. Det finns alltid någon som vi har försummat eller glömt bort och som kanske bara har oss för att få lite godhet, omsorg och kärlek. Jungfru Maria som har ett obefläckat hjärta, där det inte finns något spår av synd, kan hjälpa oss att mer och mer befrias från självupptagenhet, själviskhet och synd, så att vårt hjärta brinner av kärlek till Gud och vår nästa.

Vi behöver Maria som påminner oss om att vi också är kallade att växa in i en djup kärlek, både till Gud och till vår nästa. Vi ber tillsammans under denna pilgrimsfärd att vi alla i detta stift mer och mer ser vår djupa uppgift att ständigt leva till Guds ära och sprida hans goda budskap till människor omkring oss. Då behöver vi en mor som ständigt ber för oss, uppmanar oss och som faktiskt ibland tjatar lite på oss. Ni som är mödrar och har barn vet att man ibland måste tjata på barnen. Maria vill oss väl. Liksom varje mor vill att deras barn skall växa upp i kärlek, godhet och sanning, vill Maria att vi också skall gå helighetens väg. Vi är kallade till helighet. Kyrkan påminner oss ständigt om att vår kallelse är så hög och upphöjd. Vi är alla kallade till helighet. Då behöver vi någon som påminner, förmanar, hjälper oss och faktiskt ibland tjatar lite på oss, när vi tror att livet har ett annat mål.

Vi är samlade här, kära bröder och systrar, också för alla dem som inte kan vara med oss. Vi är kallade att be för dem i våra församlingar som inte kommer så ofta till kyrkan och har svalnat i sin tro. Vi är kallade att be för alla dem som kanske har lämnat kyrkan. Tyvärr vet vi att ungefär sju- eller åttahundra personer lämnar den Katolska Kyrkan varje år i Sverige. Vi ber speciellt för dem som just nu frestas att ta detta fasansfulla steg och överge Kristus och Kyrkan. Vi ber att Jungfru Maria hjälper dem att ångra sig och återvända till Kyrkan. Då måste vi också ha en öppen famn, en välkomnande grundhållning i våra församlingar för dem som är lite i utkanten, så att de hittar vägen tillbaka till den fulla gemenskapen med Jesus Kristus.

I denna mässa anbefaller vi på nytt oss alla, hela vårt stift och hela vårt land till Jungfru Marie Obefläckade Hjärta, så att det budskap som Maria hade till barnen i Fatima också blir levande hos oss. Vi är alla kallade att omvända oss ännu mer och att bli ännu mer öppna för Jesu sanning, kärlek och godhet. Lita på Jungfru Marias hjälp, speciellt när ni känner er lite likgiltiga i er tro, när ni inte längre är så ivriga i kärleken eller när ni bara tycker att det är tråkigt i kyrkan. Ibland säger barnen och ungdomarna att det är tråkigt att gå i kyrkan. Men vem har sagt att det skall vara underhållning? Det kanske får vara lite tråkigt ibland. Vi får ge Gud också den erfarenheten, att vi ibland tycker att det inte är så roligt eller lite tråkigt i kyrkan. Vi får ändå hålla fast vid vår tro, vid söndagens mässa som en livboj som hjälper oss att bli kvar i Jesu vänskap och kärlek. Vi kan även hjälpa och påminna varandra, att vi alla som Jesu lärjungar och som Marias älskade barn är kallade till att hjälpa varandra på vägen till helighet, för vi tillhör en helig Kyrka, ett heligt folk. Då måste det också synas och märkas på vårt liv att vi vill leva ett heligt liv i Jesu vänskap, i Marias närhet och ledda av den Helige Andes hjälp och inspiration.  Vi ber i dag att den Helige Ande skall komma ännu mer över hela vår Kyrka i Sverige, så att vi blir ännu mer levande och trofasta, ännu mer förvandlade av Guds helighet. Då behöver vi Jungfru Maria som vår mor, som vår syster, som hjälper och leder oss på Jesu väg. I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen.

 

+Anders Arborelius ocd