Under de senaste tjugo åren har min fru och jag bott utomlands i en nation, där islam är i majoritet. Vi har hundratals kära vänner, som är muslimer. I det land där vi arbetar uppskattar man "fred" mer än själva sanningen i sina relationer. Ett lokalt ordspråk lyder: "En lögn som botar är bättre än sanningen som sårar." Personligen skulle jag hellre vilja höra "den sanning som sårar" än en lögn, som ytligt och tillfälligt "botar".
Sedan den 11 september har myckets skrivits om islam, en del av det är sant och en del är falskt. Vad både muslimer och icke-muslimer i lika grad inte lyckas inse är, att islam inte är en religion på samma sätt som "religion" uppfattas i Väst. Philip Hitti, den nyligen avlidne libanesisk-amerikanske forskaren, som undervisade vid Princetons universitet i nästan femtio år var en tongivande expert på arabernas historia och islam. En av hans böcker har tre delar: Islam som religion, islam som stat och islam som kultur. Vare sig muslimerna är medvetna om det eller inte, är ortodox islam ett trefaldigt system - en religiös - politisk - kulturell ideologi - med målet att lägga världen under sig själv.
Medan Koranen verkligen säger: " (Tvång skall inte förekomma i trosfrågor) " (2:256), är det många av Koranens forskare, som insisterar, att denna vers i sin kontext inget har att göra med tvång för icke-muslimer att underkasta sig islams normer. Många lär även att "inte tvång" - versen upphävdes (2:106) och ersattes av de senare och mer omfångsrika verserna som lyder: "Profet! Strid mot de icke troende och hycklarna! Var hård mot dem!" (9:73). "Och kämpa (kriga) mot dem till dess förtrycket upphör och all dyrkan ägnas Gud." (8:39 Bernströms översättning). Kämpa mot dem som… inte iakttar den sanna religionens bud
till dess de erkänner sig besegrade och frivilligt betalar skyddsskatten.
(9:29 Bernströms översättning)
På Muhammeds tid fick besegrade judar och kristna, som inte konverterade till islam, tillåtelse att leva, förutsatt att de betalade jizya, en "beskydds"- skatt. Hedningar fick endast välja att konvertera eller dö. Detta var den "fred (frid)" som erbjöds av 600-talets islam. Ännu i dag behandlas icke-muslimer (och även kvinnor) som andraklassens medborgare i alla länder, där islamisk lag (Shari'a) råder. Religionsfrihet är förbjuden. Att bli avfälling innebär för en muslim allra minst: svårt plågande eller värre: fängelse, tortyr och döden. Om du tvivlar på något av detta eller önskar positiv dokumentation, se min längre artikel Befrämjar islam freden? och/eller känn dig fri att kontakta mig. Ännu bättre, utforska noggrant på webben eller på ett lokalt bibliotek. Se om du kan finna ett tillfredsställande svar på följande fråga: I vilken islamisk nation praktiseras denna "sköna, fredliga och toleranta islamiska religion (såsom den presenteras i Väst) på ett sådant sätt, att det skulle kunna förmå dig att flytta dit för resten av livet?
Jag säger inte detta för att vara ovänlig. Det är bara så, att jag är av den övertygelsen, att den sanning som "sårar" är bättre än en lögn som "botar". Eftersom både muslimer och icke-muslimer på samma sätt erkänner islams sanna natur, är det min bön, att många skall ta en närmare titt - inte som någon alternativ religion - på "Guds evangelium, som Gud har utlovat genom sina profeter i de heliga skrifterna, evangeliet om hans Son… Jesus Kristus, vår Herre " (Rom 1:2, 3). Evangelium (Injil på arabiska) betyder goda nyheter. Rotade i tusentals år med symboliska djuroffer och hundratals detaljerade profetior är de goda nyheterna om den utlovade Frälsaren det budskap denna världens Skapare och Domare vill, att alla människor skall höra, förstå och tro. Medan världens religioner talar om för dig att du skall frälsa dig själv -- är det endast "Guds evangelium" som tillhandahåller en Frälsare. "Kristus Jesus har ju kommit till världen för att rädda syndare." (1 Tim 1:15). Nu är detta...mer än en religion!
Jesus, den utlovade Frälsaren, tvingade inte människor att underkasta sig ett trefaldigt religiöst - politiskt - kulturellt system. Faktiskt tvingade han inte människor att underkasta sig någonting. Men till alla som väljer att tro de goda nyheterna om hans ställföreträdande död för hjälplösa syndare och hans ärorika seger över graven erbjuder Herren Jesus en trefaldig frid (fred) (Ef 2:11-18):
1. Frid med Gud. (Eftersom Jesus har tagit mitt straff, kan Gud förklara mig rättfärdig! Nu då jag känner Gud som min himmelske Fader vill jag behaga honom i allt vad jag tänker, gör och säger.)
2. Frid med mig själv. (Mina synder är borta! Jag vet varför jag är här och vart jag är på väg! Hans Helige Ande lever inom mig och fyller mig med sin ojämförliga frid som endast Kristus kan ge.)
3. Frid med människor. (Nu kan jag till och med älska dem som hatar mig, eftersom Gud har förlåtit mig och förvandlat mitt hjärta. Hans kärlek i mig förmår mig att hata synden utan att hata syndaren.)
Det är inget att förvåna sig över att profeterna kallar Kristus "Fridsfursten (Fredsfursten)" (Jes 9:6). Vid Jesus födelse sjöng änglarna. "Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt." (Luk 2:14). Trettiotre år senare lärde denna fridsfurste människorna att "älska era fiender och be för dem som förföljer er" (Matt 5:44) och han bad för dem som hånade och korsfäste honom: "Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör." (Luk 23:24). Och till alla som litar på honom och hans offer en gång för alla för synden, säger han: "Jag är vägen, sanningen och livet...Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet." (Joh 14:6, 27).
Översättning till svenska från: Answering Islam