Religionskrig handlar ofta om något annat
"Däremot vimlar historien av konflikter där religionen använts för att piska upp massorna."
Sydsvenskan 2003-12-20
Så här i helgtider - inte endast kristna sådana - kan det vara relevant att ställa frågan: finns det och har det funnits renodlade religionskrig?
Det spontana svaret är att det naturligtvis har funnits det. Men skrapar man på ytan blir svaret mera tveksamt eller till och med nej i de flesta fallen. Däremot vimlar historien av konflikter där religionen använts för att piska upp massorna.
Tittar man på dagens aktuella oroshärdar finns det gott om exempel på detta. Det gäller inte minst terrorismen där fundamentalistisk islam verkar att spela huvudrollen, men där det kulturella hatet mot väst är en lika stark drivkraft. I Irak handlar det visserligen i flera fall om att olika sunnimuslimska grupper konkurrerar med varandra och med shiamuslimerna men i slutändan handlar det om makt och motstånd mot vad de anser som en ockupation.
TVÅ FOLK - ETT LAND
Kampen mellan israeler och palestinier handlar i första hand om att två folk anser sig har rätt till samma land.
I det utdragna inbördeskriget i Sudan motsätter sig visserligen det kristna och animistiska södern att den muslimska regeringen i huvudstaden Khartoum i norr vill införa stränga sharialagar över hela landet, men mycket handlar om de rika oljefyndigheterna i söder.
Konflikten på Nordirland mellan katoliker och protestanter har fler sociala och historiska orsaker än rent religiösa.
När det gäller Balkankrigen stod de ortodoxa serberna, de romerskkatolska kroaterna och den muslimska befolkningen i Bosnien-Hercegovina och Kosovo emot varandra. De bakomliggande orsakerna var - förutom historisk mytbildning - i hög grad Milosevics, Karadzics och Mladics maktbegär samt den maffialiknande krigsherrementalitet som rådde i samband med Jugoslaviens sönderfall.
Inbördeskriget i Elfenbenskusten, där franska trupper nödtorftigt upprätthåller en skör vapenvila är ett exempel på hur religionen får dölja en maktkamp. Konflikten inleddes av att 700 regeringssoldater aktivt protesterade mot att de skulle demobiliseras. De utnyttjade sedan ett socialt missnöje i landets muslimska oljefyndigheterna i söder.
Konflikten på Nordirland mellan katoliker och protestanter har fler sociala och historiska orsaker än rent religiösa.
När det gäller Balkankrigen stod de ortodoxa serberna, de romerskkatolska kroaterna och den muslimska befolkningen i Bosnien-Hercegovina och Kosovo emot varandra. De bakomliggande orsakerna var - förutom historisk mytbildning - i hög grad Milosevics, Karadzics och Mladics maktbegär samt den maffialiknande krigsherrementalitet som rådde i samband med Jugoslaviens sönderfall.
Inbördeskriget i Elfenbenskusten, där franska trupper nödtorftigt upprätthåller en skör vapenvila är ett exempel på hur religionen får dölja en maktkamp. Konflikten inleddes av att 700 regeringssoldater aktivt protesterade mot att de skulle demobiliseras. De utnyttjade sedan ett socialt missnöje i landets muslimska norra delar för att få stöd mot den dominerande kristna södern och regeringen i Abidjan.
Inbördeskrigen i Sierra Leone och Liberia handlade mycket om olaglig exploatering av naturrikedomar, främst diamanter. Den handeln spred sig också in i Elfenbenskusten och gav en ytterligare grogrund för inbördeskriget.
KAMP OM OLJAN
I det folkrika Nigeria har motsättningarna mellan det muslimska norr och det delvis kristna södern skärpts de senast åren. Här beror det delvis på införandet av sharia-lagar i norr med bland annat internationellt uppmärksammade steningsdomar mot kvinnor som en följd. Men i bakgrunden finns också fördelningen av rikedomarna från oljeindustrin.
Den blodiga splittringen mellan hinduer och muslimer som vid självständigheten 1947 resulterade i två stater, Indien och Pakistan, ligger nära ett religionskrig. Men även här handlade det om landområden.
Den blodiga konflikten om Kashmir pågår fortfarande utan att någon lösning finns i sikte.
Läser man storsvensk litteratur från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet så handlade 30-åriga kriget om den protestantiske hjältekungen Gustav II Adolfs krig mot papisterna (katolikerna). I själva verket var det väl mest ett dåtida stormaktskrig.
Jörgen Strömberg
Sydsvenskan 2003-12-20
