958 ”Pilgrimskyrkan är starkt medveten om denna gemenskap class="kkk"med hela Jesu Kristi mystiska kropp. Från kristendomens äldsta tid har hon hållit minnet av de döda i stor vördnad. Hon har också burit fram böner för dem, eftersom ’det är en helig och from tanke att be för de döda så att de skall befrias från synd” (2 Mack 12:45). Vår bön för dem kan inte bara hjälpa dem utan också göra deras förbön for oss verksam.
1371: Det eukaristiska offret frambärs också för avlidna troende ”som dött i Kristus men ännu inte helt och hållet blivit renade” för att de skall kunna gå in i Kristi ljus och frid.
1032. Denna lära (Skärselden) stöder sig också på bönen för de döda som den heliga Skrift
talar om: ”Därför lät han (Judas Mackabeus) bära fram detta soningsoffer för de döda, för att de skulle befrias från sina
synder” (2 Mack 12:469.) Från allra äldsta tid har kyrkan hållit de dödas minne i ära och burit fram böner för dem, särskilt
det eukaristiska offret, för att de skulle renas från sina synder och nå fram till det saliga skådandet av Gud. Kyrkan rekommenderar också allmosor,
avlat och botgärningar för de döda
Låt oss ge dem hjälp class="kkk"och låt oss komma ihåg dem. Om Jobs söner renades genom
sin fars offer (Job 1:5), varför skulle vi tvivla på att våra offergåvor för de döda ger dem någon tröst? Låt oss inte
tveka att bistå dem som gått bort och att frambära våra böner för dem.
1689 När begravningen äger rum i kyrkan är eukaristin hjärtat i den påskens verklighet, som en kristen människas död innebär. Det är då kyrkan uttrycker sin levande förbindelse med den avlidne: hon frambär i den helige Ande Kristi döds och uppståndelses offer åt Fadern och ber att hennes barn skall renas från sina synder och syndens följder och uppnå påskens fulländning vid Guds rikes bord. Det är genom att eukaristin firas på detta sätt som de troendes gemenskap – särskilt den avlidnes familj – lär sig att leva i förening med den som har ”somnat in i Herren”. Den får del av Kristi kropp class="kkk"i vilken den avlidne är en lem och ber slutligen för honom och med honom.
946 Sedan den apostoliska trosbekännelsen har bekänt sig till "den heliga katolska kyrkan" lägger den till "de heligas samfund. Denna artikel är på sätt och vis en förklaring av den föregående: Vad är kyrkan om inte den samlade skaran av alla heliga?" ( Nicetas,Explanatio symboli,10:P1,52,871 B) Kyrkan är just de heligas gemenskap.
947 Eftersom alla troende bildar en kropp, ges det goda som tillkommer några vidare till andra ... . Man måste alltså tro att det råder egendomsgemenskap i kyrkan. Men den viktigaste lemmen är Kristus, eftersom han är huvudet.... Sålunda ges det som tillhör Kristus vidare till alla lemmarna, och denna fördelning sker genom kyrkans sakrament. ( Thomas av Aquino, Expositio in symbolum apostolicum, 10) Liksom denna kyrka styrs av en och samma Ande, så bildar allt det som tillhör henne en gemensam fond." ( Catechismus Romanus, 1, 10, 24. )
948 Begreppet "de heligas gemenskap" har alltså två betydelser, som hänger nära samman: "gemenskap class="kkk"med heliga ting, det heliga", sancta och "gemenskap mellan heliga personer", sancti".
"Sancta sanctis Det heliga åt de heliga!" Detta förkunnar celebranten i de flesta orientaliska liturgier vid elevationen av de heliga gåvorna före kommunionen. De troende (sancti) får näring av Kristi kropp class="kkk"och blod (sancta) för att växa till i gemenskap med den helige Ande (koinônia) och ge denna vidare åt världen.
949 I urförsamlingen i Jerusalem deltog lärjungarna "troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödsbrytelsen och bönerna (Apg 2:42).Gemenskap i tron. De kristnas tro är kyrkans trosom de tagit emot av apostlarna. Den är livets skatt som blir rikare när den delas.
950 Gemenskap i sakramenten."Frukten från alla sakrament tillhör alla. Ty sakramenten, framför allt dopet som så att säga är dörren genom vilken människorna går in i kyrkan är lika med de heliga band som förenar dem alla med varandra och fäster dem vid Kristus. De heligas gemenskap är gemenskap i sakramenten.... Beteckningen "kommunion" kan tillämpas på vart och ett av dem, ty varje sakrament förenar oss med Gud.... Men detta namn passar bättre för eukaristin än för något annat sakrament, ty det är huvudsakligen den som fulländar denna gemenskap.” (ibid)
951 Gemenskap "i de särskilda nådegåvorna(karismerna). I kyrkans gemenskap class="kkk""fördelar den helige Ande särskilda nådegåvor bland de troende av alla stånd" för att bygga upp "kyrkan. ( Vat. 11, Dogm. konst. om kyrkan Lumen gentium, n. 12) "Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta. (I Kor 12:17)
952 "De hade allt gemensam (Apg 4:32):"Allt som en sann kristen äger bör han betrakta som något som han har gemensamt med alla, och han bör alltid vara beredd och sinnad att komma till den behövandes hjälp samt ge sitt bistånd till nästan om han är i nöd". (Cathechismus Romanus, 1, 10, 27) En kristen är förvaltare av Herrens egendom. (jfr Luk 16:1, 3)
953 Gemenskap i kärleken: i sanctorum communio (de heligas gemenskap) "lever ingen av oss för sin egen skull, och ingen
dör för sin egen skull" (Rom 14:7). "Lider en kroppsdel, sa lider också alla de andra. Blir en del hedrad, sa gläder sig också alla de andra. Ni
utgör Kristi kropp class="kkk"och är var för sig delar av den" (1 Kor 12:26‑27). "Kärleken är inte självisk" (1 Kor 13:5) ( jfr I Kor 10:24.
).
Den minsta av våra handlingar som utförs i kärlek gör sin röst hörd till allas gagn,
i den solidaritet med alla människor, levande eller döda, som har sin grund i de heligas gemenskap. Varje synd är till skada för denna gemenskap.
954 Kyrkans tre tillstånd."Till dess att Herren kommer i sin härlighet med alla sina änglar,
till dess att döden är förintad och allt är lagt under honom, vandrar en del av hans ungar som pilgrimer paj orden. Andra har lämnat detta jordeliv och
blir renade, andra är förhärligade och skådar 'klart Gud själv, den trefaldige och ende, sådan han är':"(Vat. II, Dogm. konst. om kyrkan
Lumen gentium, n. 49.)
Fastän i olika grad och på olika sätt har vi alla gemenskap class="kkk"i samma kärlek till Gud
och till nästan och sjunger samma ärans lovsång till vår Gud. Alla som tillhör Kristus har hans Ande, växer samman till en kyrka och är
förbundna med varandra i honom. (ibid.)
955 "Enheten upphör inte mellan dem som vandrar på jorden och bröderna och systrarna som avsomnat i Kristi frid. Enligt kyrkans ständiga tro förstärks den tvärtom genom utbytet i det andligt goda. (ibid.)
956 Helgonens förbön."Just därför att de som är i himlen är närmare
förenade med Kristus stärker de hela kyrkan i hennes strävan mot helighet.... De upphör inte att be för oss till Fadern i honom, genom honom och med
honom. De bär fram de förtjänster som de på jorden har förvärvat genom den ende Förmedlaren mellan Gud och människor, Kristus Jesus....
Genom deras broderliga omsorg får vi stor hjälp class="kkk"i var svaghet:"
Gråt inte, jag skall vara er till större nytta efter min död, och jag skall ge er en bättre
hjälp class="kkk"än under mitt liv. (Den döende Dorninikus till sina bröder, jfr. Jordanus av Sachsen, Libellus de principiis Ordinis praedicatorum,
93.) Jag skall tillbringa min himmel med att göra gott på jorden. (Thérése av Jesusbarnet (av Lisieux)
957 Gemenskapen med helgonen."Men inte bara på grund av helgonens föredöme firar vi deras
minne utan än mer för att hela kyrkans enhet skall stärkas i Anden genom utövandet av den broderliga kärleken. Ty liksom den katolska gemenskapen bland
pilgrimerna på jorden leder oss närmare Kristus, sa förbinder även gemenskapen med helgonen oss med Kristus, från vilken såsom källa och
huvud all nåd och gudsfolkets liv självt strömmar fram.”(Vat. II, Dogm. konst. om kyrkan Lumen gentium, n. 50.)
Kristus tillber vi därför att han är Guds Son. När det gäller martyrerna älskar vi
dem som Herrens lärjungar och efterföljare, och detta är rätt och rimligt på grund av deras oförlikneliga hängivenhet för sin konung och
mästare; måtte även vi kunna vara deras följeslagare och medlärjungar! (Polycarpus, Martyrium Polycarpi, 17)
958 Gemenskapen med de avlidna."Pilgrimskyrkan är starkt medveten om denna gemenskap med hela Jesu Kristi mystiska kropp. Från kristendomens äldsta tid har hon hållit minnet av de döda i stor vördnad. Hon har också burit fram böner för dem, eftersom 'det är en helig och from tanke att be för de döda sa att de skall befrias från synd" (2 Mack 12:45). (Vat. II, Dogm. konst. om kyrkan Lumen gentium, n 50.)
959 I Guds enda familj."Vi alla som är Guds barn och bildar en enda familj i Kristus motsvarar kyrkans djupaste kallelse.... när vi står i kärlekens gemenskap med varandra och tillsammans lovprisar den allra heligaste Treenigheten. ( ibid., n. 51)
960 Kyrkan är Ve heligas samfund": detta uttryck betecknar först det heliga", de heliga tingen" (sancta) framför allt eukaristin, som "både betecknar och åstadkommer de troendes enhet, de troende som bildar en enda kropp class="kkk"i Kristus". (ibid., n. 3.)
961 Detta begrepp class="kkk"betecknar också gemenskapen med "heliga personer" (sancti) i Kristus som har dött för alla" så att vad den enskilde gör eller lider i och för Kristus bär frukt för alla.
962 Vi tror på alla kristtrognas gemenskap ‑ med dem som är pilgrimer på jorden, de avlidna som fulländar sin rening och de saliga i himlen. Alla bildar de tillsammans en enda kyrka, och vi tror att Guds och hans helgons barmhärtiga kärleks gemenskap class="kkk"alltid är beredd att lyssna till våra böner. (Paulus VI, Credo, n. 30)
(Katolska Kyrkans Katekes; Catholica, Vejbystrand 1996)