Sterilisering

En D-uppsats i historia om sterilisering i Sverige, del 5
av Fil. Mag. Johan Johansson.

4 Sammanfattning och slutsatser

Denna uppsats har som sin röda tråd motsättningen mellan kyrka och stat, mellan andligt och världsligt. Eftersom uppsatsen tar sin utgångspunkt i kyrkornas agerande i steriliseringsfrågan, är det de som står i centrum. Perspektivet kan sammanfattas enligt följande: Kyrkan har en frihet att själv formulera sin lära. Detta skall inte förstås som ett totalt oberoende av staten. Genom seklerna har kyrkan istället försökt att samverka med statsmakten, utan att bli "uppslukad" av staten. Efter 1500- talet, då kristendomen i Västeuropa splittrats i en katolsk och en protestantisk gren, ökar trycket ständigt mot kyrkorna att underordna sig den världsliga makten. Strävan att underordna kyrkan det världsliga kan sammanfattas i begreppet modernism. Modernismen står i opposition till den kristna traditionalismen. Den konflikt som därmed uppstår löser de båda kyrkorna efter upplysningstiden på olika sätt. Den protestantiska kyrkan repressenteras här av Svenska kyrkan.

Ett konkret exempel på att de båda kyrkorna löste modernismproblematiken på olika sätt är steriliseringsfrågan. Låt oss därför först se hur de båda kyrkorna agerade i steriliseringsfrågan.

Det påvliga dokumentet Casti Connubii, från 1930 gav vägledning åt katoliker i steriliseringsfrågan. Dokumentet behandlar den katolska äktenskapssynen, där steriliseringsfrågan bara utgör en liten del. Rundskrivelsen är präglad av ett naturrättsligt synsätt, enligt vilket det stred mot Guds bud att ingripa i och manipulera den mänskliga naturen. Det är utifrån detta perspektiv som den katolska kyrkan inte bara tar starkt avstånd från sterilisering av fysiskt och psykiskt handikappade, utan även användandet av preventivmedel och utförandet av aborter. Detta är en hållning som läroämbetet håller fast vid både före och efter andra världskriget.

Den katolske biskopen i Sverige, Johannes Erik Müller, följde till punkt och pricka de påvliga direktiven i ett herdabrev som han gav ut år 1947. Bland de präster, som publicerade sig i katolska tidskrifter, fanns det inte heller någon som gick emot de riktlinjer som dragits upp i rundbrevet år 1930. Inläggen präglas istället av beundran av påven, samt en apologetisk tendens, som syftade till att få fler att inse det riktiga i rundbrevets budskap. Katolska kyrkans företrädare inskränkte sig emellertid inte till att bara försvara den egna läran, utan man riktade även stark kritik mot det omgivande samhället då detta inte sympatiserade med kyrkans lära. I denna polemik fick både Svenska kyrkan och Befolkningskommissionen utstå hårda angrepp från katolska debattörer. Katolska lekmän och kvinnorganisationer tycks även ha slutit upp bakom den katolska enhetsfronten. I min undersökning har jag inte funnit ett enda inlägg som gick emot den katolska linjen, såsom den drogs upp i det påvliga rundbrevet år 1930.

Svenska kyrkan hade varken något läroämbete eller ett naturrättsligt resonemang, som kunde vägleda henne i steriliseringsfrågan. ända fram till 1951, när svenska kyrkans biskopar gav ut ett herdabrev i sexualetiska frågor, saknades därför en enhetlig linje. I både preventivmedels- och abortfrågan framkom olika ståndpunkter. Det tycks som det endast i steriliseringsfrågan fanns en enhetlig linje, nämligen vad gällde sterilisering av fysiskt och psykiskt sjuka individer. Biskoparnas herdabrev, som var en kompromissprodukt mellan olika falanger, utalade sig - i enlighet med den tidigare traditionen - för sterilisering.

Sammanfattningsvis kan sägas att Svenska kyrkan var entydigt för sterilisering, både före och efter andra världskriget. Lika entydigt var den katolska kyrkan motståndare till sterilisering.

Varför kom då de båda kyrkorna fram till så helt olika synsätt i steriliseringsfrågan? För att få svar på denna fråga har jag uppställt tre hypoteser:

1. Svenska kyrkans hållning i steriliseringsfrågan kan i mångt och mycket förklaras utifrån dess förhållande till staten. För att kunna pröva denna hypotes är det viktigt att se på de båda kyrkornas syn på auktoritet. Vem har den högsta auktoriteten inom kyrkan och i världsliga frågor.
2. Den katolska naturrättsdoktrinen hindrade den katolska kyrkan från att godkänna steriliseringar. Å andra sidan gjorde avsaknaden av en tydlig naturrättslära hos den Svenska kyrkan att man där var mera positivt inställd till sterilisering.
3. Den tredje hypotesen hänger nära samman med de båda föregående. Den betonar att synen på modernitet varit av stor betydelse för kyrkornas ställningstagande i steriliseringsfrågan. Jag menar att de båda kyrkornas inställning kan hänföras till ett traditionellt respektive modernt synsätt. Hypotesen prövar Brobergs och Tydéns tes: Har Svenska kyrkans etik mera tagit fasta på värnandet av äktenskapet än livets okränkbarhet?

När det gäller kyrkornas förhållande till staten och auktoriteten framträder olika uppfattningar hos katolska kyrkan och den oppositionsrörelse som leddes av Martin Luther redan under reformationperioden. Martin Luthers åsikter skulle få stor betydelse för de reformatoriska kyrkornas syn på kyrka och stat. Luther förkunnade en tvåregementslära. Det världsliga regementet skulle styras med tvång och svärd av fursten. I det andliga regementet fick inga av det världsliga regementets metoder göra sig gällande. Här skulle istället evangelium och nåd råda. Denna syn ledde, även om detta inte var Luthers avsikt, till att kyrkan i de lutherska staterna underordnades staten.

Den katolska kyrkans samhällsdoktrin hävdade att kyrka och stat borde samverka till gagn för det allmänna bästa. Detta innebar inte att staten skulle vara underordnad den katolska kyrkan, utan tanken var att stat och kyrka var åtskilda. Samverkan mellan de båda krafterna skulle tjäna till att upprätthålla den kristna civilisationen.

Efter franska revolutionen förändrades katolska kyrkans förhållande till staten. Påvemakten förstärktes successivt under 1800- talet och med den ultramontana rörelsen stärktes katolikernas förbundenhet med påven i Rom. Den katolska kyrkan ställde sig avvisande till den moderna tidens utveckling i nationalstatlig och liberal-demokratisk riktning och började bygga upp ett eget samhälle. Man blev alltmer en stat i staten. Ett eget religiöst och socialkonservativt alternativ till det liberala borgerliga samhället utvecklades samtidigt som man fördömde liberalismens politiska, ekonomiska, sociala och kulturella grundsatser. Samtidigt försökte katolska kyrkan, där så var möjligt, att samverka med staten för att bevara den kristna civilisationen. Detta märks i de konkordat som slöts mellan Vatikanen och en rad stater. Vad gäller den katolska kyrkan fanns alltså inget direkt beroendeförhållande till statsmakten.

De protestantiska kyrkorna valde ett annat förhållningssätt till den moderna tidens utveckling. Medan den katolska kyrkan framträdde som en motpol till ett liberalt samhälle, med en sekulariserad humanism som sin högsta värderingsnorm, växte i de protestantiska länderna fram en stark rörelse som verkade för en integration mellan protestantismen och det liberala samhället. En så kallad kulturprotestantism uppkom, där de liberala värderingarna sammanvävdes med de kristna. Samtidigt framträder under andra delen av 1800- talet en strid mellan liberaler, som ville vidga religionsfriheten, och kyrkan som ville värna den lutherska enhetsstaten. När denna gick under genom dissenterlagarna på 1860- och 1870- talen fasthöll Svenska kyrkan vid statskyrko-systemet. I det moderna Sverige, där socialdemokraterna blev regeringsbärande parti, accentuerades konflikten mellan stat och kyrka. Striden stod som hårdast under 1920- och i början av 1930-talet, när Arthur Engberg ville ha en politiskt kontrollerad, reforminriktad folkkyrka förankrad i svensk folkkultur. Dessa idéer ställdes mot risken för katolicerande tendenser i en statskyrka som inte kontrollerades politiskt. Statskyrkan försökte värja sig mot dessa försök från statsmakten att ytterligare inskränka dess frihet. Samtidigt samverkade Svenska kyrkan med staten för att så mycket som möjligt inskränka den katolska kyrkans inflytande. Jag tror dock inte det var av lojalitet mot staten som, vilket Broberg och Tydén hävdar i boken oönskade i folkhemmet, Svenska kyrkan gav sitt godkännande till sterilisering. Svenska kyrkan hade nämligen en egen uppfattning i den mycket känsligare preventivmedel- och abortfrågan. Jag menar att det istället förhåller sig så att de tongivande inom Svenska kyrkan själva var övertygade om det riktiga i att sterilisera vissa grupper i det svenska samhället. Men det nära bandet till staten gjorde att Svenska kyrkan oftare än den katolska okritiskt övertog "världsliga" ståndpunkter. Den katolska kyrkans tydligare ledarskap, manifesterat i påveämbetet, samt denna kyrkas frihet från staten, gav den möjlighet att själv formulera sin lära utan inblandning från staten. Den tydliga enheten inom den katolska kyrkan berodde inte endast på att alla katoliker var övertygade om det riktiga i det som läroämbetet lade fram. Det klara lydnadskravet gjorde säkert att en och annan tveksam godtog dekreten för att inte ställa till med skandal, och därigenom indirekt skada den katolska saken. Man underordnade sig med andra ord av respekt för kyrkans auktoritet. Något motsvarande system fanns inte inom Svenska kyrkan, vilket gav denna en otydligare profil i de här frågorna.

Katolska kyrkans klara avståndstagande från steriliseringspolitiken hade sin grund i ett naturrättsligt resonemang, där varje människas rätt till liv och fortplantning var en av hörnstenarna. Svenska kyrkan var ytterst tveksam till naturrättsläran. Den katolska steriliseringspolitiken ingick i en katolsk holistisk äktenskapsyn, där inte bara sterilisering ansågs strida mot naturen utan även abort och användande av preventivmedel. Avsaknad av ett motsvarande system inom Svenska kyrkan märks tydligt i det att man var principiella motståndare till abort och preventivmedel, samtidigt som man förespråkade sterilisering av fysiskt och psykiskt handikappade.

Svenska kyrkans inställning i steriliseringsfrågan kan emellertid inte endast förklaras utifrån dess avsaknad av ett naturrättsligt tänkande. Genom franska revolutionen raserades det gamla samhället. Som vi sett ovan skapades en syntes mellan protestantism och en sekulariserad humanism. Men som så mycket annat i det efterrevolutionära Europa fick denna "tes" en "antites". Denna antites var puritanismen. Denna bryter på flera områden med den katolska naturrättsläran. Tanken att efterlikna det gudomliga, som spelat en stor roll i det gamla samhället, uppges. Istället byggs ett profant regelsystem upp, där man snarare följer regeln än naturen. Svenska kyrkan var givetvis inte rakt igenom puritansk, men jag menar att ett puritansk synsätt smugit sig in i Svenska kyrkans sätt att behandla de sexualetiska frågeställningarna. Det finns enligt detta system ingen högre lag som uttryckligen hindrar människan från att manipulera med den mänskliga naturen. Utifrån detta tänkesätt är det en möjlig utväg att tillåta och förespråka sterilisering. I detta fall leder ett rationellt handlingssätt fram till att det är bättre för samhället i dess helhet om de fysiskt och psykiskt handikappade steriliseras. Samtidigt är man skeptisk till abort och preventivmedel. Detta inte därför att naturen eller Guds lag förbjuder det, utan därför att det hotar den moraliska regeln, som "... mer ha tagit fasta på äktenskapets helgd än livets okränkbarhet". I katolskt tänkande är detta något otänkbart. Naturrätten utgår från tron på existensen av objektiva värden som är oberoende av tid och rum. Vidare görs inte samma snäva åtskillnad mellan världsligt och andligt som inom lutherskt tänkande. Den lutherska tvåregementsläran gjorde att Svenska kyrkan inte hade något eget filosofiskt system att utgå ifrån rörande de socialetiska frågeställningarna, vilket ledde kyrkan till ett beroende av den "moderna retoriken" och till att kyrkan kom att förespråka sterilisering av fysiskt och psykiskt handikappade.

Referenser:

Ahlberg, Morgan, Kyrkan var inblandad, Kyrkans tidning nr. 36, 1997

Arborelius, Anders, Trosmeditation, Norraby 1987

Biskop Johannes Erik Müllers samlade herdabrev, 1947 (opublicerat, finns på dominikanernas bibliotek i Lund)

Broberg, Gunnar & Tydén, Mattias, Oönskade i folkhemmet. Rashygien och sterilisering i Sverige, Stockholm 1991

Broberg, Gunnar & Tydén, Mattias, Kunskapen fanns- men ingen reagerade, Dagens Nyheter, 13/9 1997

Chadwick, Henry, The early churh, London 1993

Christensen, Torben & Göransson, Sven, Kyrkohistoria band 3. Från västerns religion till världsreligion, Lund 1976

Credo 1929, sid. 69-70, a.a 1931, sid. 92, a.a 1939, sid. 161, 164, 167, a.a, 1940, sid. 247-248

Den helige faderns rundskrivelse om det kristna äktenskapet, Hemmet och Helgedomen, nr. 3-8, 1931

Denzinger, Henry, The sources of catholic dogma, Enchiridion Symbolorum ( Eng. övers. John J. Deferrari), London 1955

Ett brev i en folkets livsfråga. Till Svenska kyrkans präster från dess biskopar, Stockholm 1951

Evangeliska församlingsbladet 1934, sid. 129-131, 405, 690

Gunnarsson, Lars, Kyrkan, nazismen och demokratin, Stockholm 1995

Göteborgs stiftstidning, 20/1 1939

Hall, Stuart G, Doctrine and practice in early church, London 1994

Hemmet och Helgedomen nr. 11 1935, a.a nr. 21 1936, a.a nr. 1 1937, a.a nr. 4 1951, a.a nr. 6 1952

Hessler, Carl Arvid, Statskyrkodebatten, Stockholm 1964

Hirdman, Yvonne, Att lägga livet tillrätta - Studier i svensk folkhemspolitik, Stockholm 1989

Hägglund, Bengt, Teologins historia. En dogmatisk översikt, Malmö 1992

Johannison, Karin, Medicinens öga. Sjukdom medicin och samhälle - historiska erfarenheter, Stockholm 1990

Johansson, Johan, Karmelitklostret i Glumslöv. Ett politiskt dilemma, HIS 202, (opublicerad uppsats), 1997

Katolska församlingsbladet nr. 3 1942

Kellberg, Love, Den svenska inställningen till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Festskrift till Lars Hjerner. Studies in international law, sid. 299-311, Stockholm 1990

Kepel, Gilles, Gud tar hämnd, Stockholm 1993

Kumlien, Gunnar D., Svart international. Katolskt etos och eros, Stockholm 1951

Kungl. Maj:ts proposition nr. 32, 1953

Kungl. Maj:ts proposition nr. 77, 1945

Kungl. Maj:ts proposition nr. 47, 1961

Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria, Stockholm 1997

Lind, Martin, Kristendom och Nazism, 1975

Lindbom, Tage, Modernismen, Borås 1995

Misgeld, Klaus. Molin, Karl. Åmark, Klas (Utg.), Socialdemokratins samhälle: SAP och Sverige under 100 år, Kristianstad 1989

New Catholic Encyclopedia, Volume III, 1967

Newman, John Henry, Apologia pro vita sua ( Svensk övers. Bengt Ellenberger), Skellefteå 1993

Nordin, Svante, Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från Thales till postmodernism, Lund 1995

Nygren, Anders, Etiska Grundfrågor, Stockholm 1926

Petrén, Erik, Kyrka och makt, Lund 1990

Piltz, Anders, Signum 1997: 6, sid. 169-170

Pribilla, Max, Credo 1941, Sid. 73

Punt, Josef, Die Idee der Menchenrechte. Ihre geschichtliche Entwicklung und ihre Rezeption durch die moderne katholische Sozialverkündigung, Paderborn 1987

Ratzinger, Joseph, Turning point for Europe?, San Francisco 1994

Ratzinger, Joseph, Samvete och sanning: Kallad till gemenskap. Att förstå kyrkan idag. (Svensk översättning Yvonne Maria Werner), Malmö 1997, sid. 125-150

Rothstein, Bo, Den socialdemokratiska staten- Reformer och förvaltning inom svensk arbetsmarknads- och skolpolitik, Lund 1996

Runestam, Arvid, Befolkningspolitik, rashygien och etik, Kristen gemenskap 1929: 2

Runestam, Arvid, Kärlekslivets och äktenskapets etik, Stockholm 1948

Skaursaune, Oskar, Inkarnasionen- myte eller faktum?, Oslo 1988

Statens offentliga utredningar 1936: 59

Stråth, Bo, Kungliga salighetsverket? Socialdemokratisk kyrkopolitik i Sverige före 1940, Arbetarhistoria 66-67 1993

Ström, Tord, Svenska Dagbladet "understrecket, 7/5 1939

Strömholm, Stig, Europa och rätten, Stockholm 1991

Svensk Kyrkotidning 1935, sid 297, a.a 1949, sid. 89, a.a 1950, sid. 598-599, 655

Tergel, Alf, Från Jesus till moder Teresa, Stockholm 1989

Vallquist, Gunnel, Katolska läroår. Uppsala - Paris - Rom, Borås 1995

Weber, Max, Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (övers. Agne Lundquist), Lund 1995

Werner, Yvonne Maria, Den katolska naturrättsdoktrinen (opublicerad uppsats) 1995

Werner, Yvonne Maria, Världsvid men främmande. Den katolska kyrkan i Sverige 1873-1929, Uppsala 1996

Werner, Yvonne Maria, Signum 1996: 8

Vår Lösen 1939, sid. 96-106

Åqvist, Gösta, Från John Locke till Helsingforskonferansen 1975. Festskrift tillägnad Erik Anners. Rättsvetenskap och lagstiftning i Norden, sid. 207-233, Stockholm 1982

ödman, Per-Johan, Kontrasternas spel. En svensk mentalitets- och pedagogikhistoria (Del 2), Stockholm 1995

Texten är en D-uppsats i historia vid Lunds Universitet författad av Fil. Mag. Johan Johansson.

 Till sterilisering del 1