Änglarna

"Låt oss betrakta hela skaran av Hans änglar, hur de alltid står beredda att utföra Hans vilja. Ty Skriften har sagt: 'Tiotusen gånger tusen stod runt omkring Honom, och tusen gånger tusen tjänade Honom och ropade: Helig, helig, helig är Herren Gud Sebaot, hela skapelsen är full av hans härlighet.' "
Clemens av Rom, Brev till korintierna 34:5 (år 98 e. Kr.)

"Låt ingen bedraga sig själv. Såväl de ting som finns i himlen som de ärorika änglarna och furstarna, både synliga och osynliga, skall till följd av att de inte tror på Kristi blod åsamka sig fördömelse."
Ignatius av Antiochia, Brev till dem i Smyrna 6 (år 110)

"Som svar sade jag till henne: 'Detta är magnifikt och underbart. Men vilka är de sex unga män som är sysselsatta med att bygga?' Och hon sade: 'Dessa är Guds heliga änglar, som skapades först och åt vilka Herren överlämnade hela sin skapelse för att de skulle föröka och bygga upp hela skapelsen och härska över den. Genom dessa kommer tornets byggande att avslutas.' Men vilka är de andra personerna som är sysselsatta med att bära stenarna?' De är också Herrens heliga änglar, men de första sex är förmer än dessa."
Hermas Herden, Syn 3:4 (år 140)

"Därför blir vi kallade ateister. Och vi bekänner, att vi är ateister, så långt det är fråga om detta slags gudar, men inte med hänsyn till den högst sanne Guden, Fadern till rättfärdighet och måttfullhet och de andra dygderna, som är fri från all orenhet. Men vi dyrkar och tillber både Honom och Sonen (som trädde fram från Honom och undervisade oss om dessa ting, och skaran av de andra goda änglarna som följer honom och som har gjorts lika honom) och den profetiska Anden, i det vi känner dem till förnuft och sanning och utan motvillighet förklarar vi för var och en som önskar lära sig det, såsom vi har blivit lärda."
Justinus Martyren, Första apologin, 6 (år 155)

"Logos var också Skaparen av änglarna före människans skapelse. Och var och en av dessa två skapelseordningar gjordes fri att handla som den behagade. De hade inte det godas natur, som endast finns hos Gud, men den fördes till fullkomlighet hos människorna genom deras frihet att välja för att den dåliga människan skulle bli rättvist bestraffad, då hon hade blivit fördärvad genom sitt eget fel, men den rättfärdiga människan skulle med rätta bli prisad för sina ärbara gärningar, eftersom hon i utövandet av sitt fria val avhöll sig från att överskrida Guds vilja. Sådan är tingens grundlag i fråga om änglar och människor".
Tatianus, Till grekerna 7 (år 165)

"Vem skulle då inte bli förvånad över att höra människor, som talar om Gud Fadern och om Gud Sonen och om den helige Ande, och som både förklarar deras makt i gemenskap och deras åtskillnad i ordning, kallade på ateister? Inte heller är vår lära beträffande den gudomliga naturen begränsad till dessa punkter; men vi erkänner också en mängd änglar och tjänare, åt vilka Gud världens skapare och danare tilldelade och bestämde deras åtskilliga poster genom sitt Logos för att de skulle sysselsätta sig med grunddragen och himlarna och världen och tingen däri och den utmärkta ordningen i dem alla."
Athenagoras, Ett försvar för de kristna, 10 (År 177)

"Ty hans avkomma och hans avbild tjänar honom i alla avseenden; det vill säga Sonen och den helige Ande, Ordet och Visheten; som alla änglar tjänar och under vilka de är underlydande. Därför är de fåfänga som på grund av förklaringen 'Ingen känner Fadern utom Sonen' introducerar ännu en okänd Fader."
Irenaeus, Mot heresiernaIV, 7:4 (År 180)

Varifrån skall vi hitta ord nog att berätta om lyckan i det äktenskap som kyrkan sammanfogar och som frambärandet av offer bekräftar och som välsignelsen tecknar och bekräftar; (som) änglar framför nyheterna om tillbaka (till himlen), (som) Fadern håller för stadfäst? Ty även på jorden gifter sig inte barnen rätt och lagligt utan sina fäders samtycke".
Tertullianus, Till sin fru II, 8:4 (År 200)

"Detta är också en del av Kyrkans undervisning, att det finns vissa änglar hos Gud och vissa goda faktorer, som är hans tjänare i fråga om att genomföra människornas frälsning".
Origenes, Fundamental lära, 1 Pref 10 (År 220)

"Världen har skapts för detta syfte, att vi kan bli födda; vi har blivit födda för detta syfte, att vi skall kunna erkänna Skaparen av världen och av oss själva - Gud; vi erkänner honom i detta syfte att vi må tillbe honom; vi tillber honom i detta syfte, att vi må kunna ta emot odödligheten som belöning för våra ansträngningar, eftersom tillbedjan av Gud består av de största ansträngningar; för detta syfte belönas vi med odödlighet, att vi då vi blivit lika änglarna må kunna tjäna den högste Fadern och Herren för alltid och att vi i all evighet må kunna vara ett Guds rike.
Lactanius, Gudomliga institutioner, VII, 6:1 (År 304)

"Gudomliga majestät. Hans tjänare är de himmelska härskarorna; hans härar de övernaturliga makterna, änglar, trupper av ärkeänglar, kören av heliga andar drar till sig och reflekterar hans strålglans som från källor med evigt ljus."
Eusebius, Högtidligt tal av Eusebius, 1:1 (År 335)

"Och hur vågar de ofromma människorna (dvs arianerna) tala dåraktigt, något de inte borde, i det de är människor som är oförmögna att finna ut hur de skall beskriva även det som är på jorden? Men varför säger jag 'det som är på jorden?' Låt dem berätta för oss om sin egen natur, om de kan komma underfund med hur de kan utforska sin egen natur. De är förvisso förhastade (okloka) och självsvåldiga och ängslas inte att uttala sig om ting som änglarna vill skåda in i (1 Pet 1:12), dessa som finns så långt över dem både i fråga om naturen och rangen. För vad finns närmare Gud än Keruberna eller Seraferna?"
Athanasius, Om Lukas 10:6 (År 342)

"Vid Sonens födelse var det ett stort skrik i Betlehem; ty änglarna kom ner och gav lovprisning där. Deras röster var ett stort dån: vid den rösten med lovprisning kom de tystlåtna och lovprisade Sonen."
Efraim, Hymner om födelsen, 5 (År 350)

"Sedan kan du ta emot Kristi namn och makten hos gudomliga ting. Redan nu bönfaller jag dig, lyft upp förståndets öga: föreställ dig redan änglakörerna och Gud, alltings Herre, sitta där och hans enfödde Son sittande tillsammans med honom på hans högra sida och Anden närvarande tillsammans med dem; och troner och herravälden som gör tjänst, och varje man och kvinna hos er som tar emot frälsningen."
Cyrillus från Jerusalem, För katekesen, 15 (År 350)

"För du står över varje furstendöme och makt och dygd och herravälde och alla namn som har sitt namn inte endast i den nuvarande tidsåldern utan även i den kommande. Till din hjälp har du tusen gånger tusen och myriader och åter myriader änglar, ärkeänglar, troner, herravälden, furstendömen och makter."
Serapion, Om sakramenten, 13:3 (År 350)

"Jag befinner mig också i mörkret, likväl ställer jag inga frågor. Jag söker tröst av det faktum att ärkeänglarna delar min okunnighet, att änglarna inte har hört förklaringen och att världarna inte rymmer den, att ingen profet har upptäckt den och att ingen apostel har sökt efter den, att Sonen själv inte har uppenbarat den."
Hilarius från Poitiers, Treenigheten, II:9 (År 359)

"De uppfyller det innersta väsendet i denna osynliga värld, som Paulus lär oss. 'Ty genom honom skapades allt som finns i himlen och på jorden, synligt och osynligt, vare sig det är troner eller herravälden eller furstendömen eller makter' eller dygder eller härskaror av änglar eller hög rang av änglar."
Basilius, Hexaemeron, 5 (År 370)

"Guds Ord tillkännager, att änglarna inte skapades efter stjärnorna och inte heller före jorden och himlen".
Epiphanius, Panarion, 65:5 (År 374)

"Men större än alla dessa ting är den ständiga glädjen i umgänget med Kristus tillsammans med änglar och ärkeänglar och de högre makterna."
Johannes Chrysostomos, Till den fallna Theodorus, Brev 1:11 (År 374)

"Ser du hur förvirrade vi blir i detta ämne, och att vi inte kan göra framsteg på någon punkt, såvida inte det inte rör sig om detta, att vi vet att det finns änglar och ärkeänglar, troner, herravälden, furstendömen, makter, härligheter, upphöjelser, förnuftiga makter eller skarpsinnen, rena och oförfalskade naturer, som inte är påverkade av det onda eller knappast påverkade; de befinner sig alltid kretsande i kör runt den första orsaken (eller hur skulle vi sjunga deras lov?) och är därför upplysta av det renaste ljus, eller den ene av dem i den ena graden och den andra i en annan, i förhållande till deras natur och rang… så anpassade och formade till skönhet, att de blir andrahandsljus och kan upplysa andra genom det första ljusets ymnighet och storhet? De är tjänare av Guds vilja, starka av både den medfödda och den förlänade styrkan, och de genomkorsar hela rymden, beredvilligt närvarande för alla på vilken plats som helst på grund av sitt mål för tjänstgöringen och av rörligheten i sin natur…under det att skilda individer bland dem spänner över skilda delar av världen eller är förordnade över skilda distrikt i universum, eftersom Han vet vem som gav order och fördelade allt."
Gregorius av Nazians, Andra teologiaska Orationen, 31 (År 380)

"Ty förvisso, är ängeln, eftersom Herren är änglarnas skapare, helt visst en varelse skapad av Honom som skapade honom: och eftersom Herren är världens skapare, kallas tydligen själva världen och allt som finns däri skapelsen av Honom som skapade dem".
Gregorius av Nyssa, Mot Eunomius, III:1 (År 384)

"Det är sant, säger jag, att vi vägrar att tillbe eller dyrka inte bara martyrernas reliker, utan även solen och månen, änglarna och ärkeänglarna, Keruber och Serafer och 'varje benämning som fått sitt namn, inte endast i denna världen utan även i den tillkommande.' Ty vi får inte 'tjäna skapelsen hellre än Skaparen, som är välsignad för alltid. Likväl hedrar vi martyrernas reliker för att vi må tillbe Honom vars martyrer de är. Vi ärar tjänarna för att deras ära må reflekteras på deras Herre, som själv säger: --'den som tar emot er, han tar emot mig.' Jag frågar Vigilantius: Är Petrus' och Paulus' reliker orena? Var Mose kropp oren, den om vilken det säges (enligt den korrekta hebreiska texten), att den begravdes av Herren själv? Och betygar vi varje gång vi går in i apostlarnas, profeternas och martyrernas basilikor vördnad för avbildernas helgedomar? Är vaxljusen som brinner vid deras gravar endast tecken på avguderi? Jag vill likväl gå vidare och ställa en fråga som kommer att få denna teori att studsa tillbaka på dess uppfinnares huvud och som kommer att antingen döda eller bota hans vanvettiga hjärna, så att de enkla själarna inte längre skall brytas ner av hans skändliga resonemang. Låt honom svara mig på detta: Var Herrens kropp oren, när den placerades i graven? Och vaktade änglarna som var klädda i vit skrud endast en död och befläckad kropp, för att denna döda människa tidsåldrar efteråt skulle kunna hänge sig åt drömmar och kräkas upp sin snuskiga övermättnad, för att han likt förföljaren Julianus antingen skulle förstöra helgonens basilikor eller förvandla dem till hedniska tempel?"
Hieronymus, Till Riparius, Brev 109:1 (År 404)

"De skall hänföras antingen till Gud eller till änglarna eller till människor eller till djur av vilket slag som helst, om förvisso dessa instinktiva rörelser hos djuren utan förnuft, varigenom de i enlighet med sin egen natur söker eller undviker olika ting, skall kallas viljor. Och när jag talar om änglarnas viljor, menar jag antingen viljorna hos de goda änglarna, som vi kallar Guds änglar eller de onda änglarna, som vi kallar djävulens änglar eller demonerna.
Augustinus, Guds stad, 5:9 (År 413)

"Det måste medges, att vi har användning av vrede utmärkt inpräglad i oss, vilken det enbart är gagneligt och fruktbart för oss att erkänna, nämligen när vi är upprörda och rasar mot de vällustiga känslorna i vårt hjärta och är förargade över att de ting vi skäms för att göra eller säga inför människor har uppkommit på de dolda platserna i vårt hjärta, när vi darrar vid närvaron av änglarna och av Gud själv, som genomsyrar allting överallt, och när vi med den yttersta fruktan fruktar ögat hos Honom för vilken våra hjärtans hemligheter omöjligt kan gömmas."
Johannes Cassianus, Institutioner 7:7 (År 426)

"Han fortsätter 'även om en ängel från himlen predikar för dig ett annat evangelium än det som vi har predikat för dig, låt honom vara förbannad.' Det var inte tillräckligt för bevarande av den tro som en gång har överlämnats att ha hänvisat till människan; han måste nödvändigtvis innefatta även änglar. 'Även om vi' säger han 'eller en ängel från himlen.' Det är inte så att de heliga änglarna nu är i stånd att synda. Men vad han menar är: Även om det skulle hända som inte kan hända, -- om någon, låt det vara vem han än må vara, försöker att ändra den tro som en gång för alla har överlämnats, låt honom då vara förbannad."
Vincentius från Lerins, Commonitories, 8:21 (År 434)

"Därför är de jublande änglarnas sång, när Herren var född denna: 'Ära åt Gud i höjden', och deras budskap är 'fred på jorden till människor av god vilja.' De ser nämligen att det himmelska Jerusalem blir uppbyggt av alla nationer i världen: och hur borde inte människorna i ödmjukhet glädja sig över det obeskrivbara verket hos den gudomliga kärleken, när glädjen hos de upphöjda änglarna är så stor?"
Leo den store (påve 440-461), Predikan 21 (före år 461)

"Och förvisso är det en mycket allvarlig synpunkt, att några nu vid denna tid är förbjudna att lämna världen; en tid när världens slut närmar sig. För se! Det kommer inte att finnas något dröjsmål: himlen i eld och lågor, jorden i eld och lågor, beståndsdelarna brinner med änglar och ärkeänglar, troner och herravälden, furstendömen och makter, den fruktansvärde domaren kommer att visa sig."
Gregorius den store (påve 590-604), Till Mauricius, Brev 65 (År 593)

"Herrens ängel sändes till den heliga Jungfrun, som härstammade från Davids släkt. Det är uppenbart att vår Herre härstammade från Juda, varifrån ingen stam inriktade sin uppmärksamhet på altaret, som den gudomlige aposteln sade: men om detta skall vi tala noggrannare senare. Och under det han bar glada nyheter till henne, sade han: Hell dig du högt benådade, Herren är med dig. Och hon blev förskräckt över hans ord, och ängeln sade till henne: Frukta inte Maria, du har funnit nåd hos Gud, och du skall föda en Son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall rädda sitt folk från deras synder. Därför har Jesus uttolkningen Frälsaren. Och när hon i sin förvirring frågade: Hur kan detta ske, jag har ju aldrig haft någon man- svarade ängeln henne åter: Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall överskugga dig. Därför skall också det heliga ting som skall födas av dig kallas Guds Son. Och hon sade till honom: Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt. Så sedan efter den heliga Jungfruns samtycke, kom den helige Ande ner över henne enligt det Herrens ord ängeln hade talat, och han renade henne och gav henne makt att ta emot det gudomliga ordet och likaså makt att föda."
Johannnes Damascenus, Ortodox tro, III, 2:3 (År 743)

Översättning till svenska av Gunilla Gren från Joseph A. Gallegos, Cor Unum