Ángel Kreiman, överrabbin i Chile från 1970 till 1990, säger, att han tror, att "vi har kommit till ett nytt stadium i relationen mellan judar och kristna".
Den förre internationella vice ordföranden i Synagogornas Världsråd gav detta perspektiv i en intervju med ZENIT i Rom.
Han deltog i minnesceremonin i torsdags för att markera de 40 åren sedan publikationen av Andra Vatikankonciliets deklaration "Nostra Aeatate".
Detta möte, till vilket Benedikt XVI sände ett särskilt budskap, var organiserat av Påvliga kommissionen för religiösa relationer med judarna under ledning av kardinal Walter Kasper.
"Fyrtio år är mycket viktiga", påminde rabbinen, tidigare chef för Internationella rådet för kristna och judar, i sin intervju. "Under 40 år var det judiska folket, som gjordes till slavar i Egypten, i öknen, innan de gick in i det utlovade landet".
"Fyrtio år efter 'Nostra Aetate' går vi in i ett utlovat land, där för de katolska biskoparna och prästerna gäller att, predikan och undervisningen om Jesu judendom och om judendomen hos Petrus och Paulus, hos apostlarna och om det judiska livet hos de första kristna är en teologisk grund", sade han.
Sedan 1994 har rabbinen Kreiman varit ordförande i en stiftelse för interreligiös dialog och gemensamt jude-kristet studium. Stiftelsen är tillägnad hans fru Susy, som dödades i Buenos Aires i juli år 1994 i en terroristattack riktad mot Centrala judiska församlingens kansli, som hon var ledare för.
Enligt denne rabbin i Israeliska kongregationen i Argentina är "Katolska Kyrkans stöd åt judendomen inte såsom det stöd ett land ger åt ett annat, baserat på materiell makt. De kristnas stöd åt judendomen är en religiös andlig kraft."
Under det rabbinen bedömde dessa fyra årtiondena, sade han: "Det har varit 40 mycket fruktbara och positiva år. Relationerna mellan judar och katoliker såväl som relationerna mellan den Heliga Stolen och Israel har vuxit till så mycket."
"På den kristna sidan, tror jag, att den enda begränsningen har varit antydan att dialogen med judar är viktig men inte överhängande. Nu står det klart, att dialogen med judar inte är någon valfrihet utan en förpliktelse. Det katolska folket måste acceptera det judiska folket som den ursprungliga alliansen."
I detta sammanhang, sade rabbinen, att han tror, att "utvecklingen i den teologiska dialogen är mycket uppmuntrande. Det är tid att erkänna skillnaderna och att bättre respektera varandra ömsesidigt, under det vi accepterar varandra som vi är och älskar varandra just för det vi är"
"Begränsningen under dessa 40 år har varit, att det inte har funnits något samtal om teologi i dialogen, i predikan och i katekesundervisningen", påstod han.
"Det är en fråga, som även berör judarna, som måste förstå, att dialogen med yngre bröder, de kristna, är viktig. Med dem delar vi tron på en Gud, känd i den universella världen", fortsatte rabbinen Kreiman. För observanta rabbiner är det tid att börja tänka, att Kyrkan inte är en fiende till Israel utan dess bästa bundsförvant".
I denna dialog noterade han, att "det inte endast handlar om, att säga att kristna och judar är vänner, att judarna inte anklagas för att döda Gud; det måste sägas, att judendom och kristendom är grunden för striden mot hedendomen….Hedendomen i vår tid kommer till uttryck i former som har att göra med terrorism, sekularism, materialism och rasism."
ZE05103106
Översättning till svenska från zenit.org engelsk text.