Lilla Katolska Katekesen

Sammanställd av p. Paul Schmidt SJ 1958

Inledning

1. Varför är vi på jorden?

Vi är på jorden för att göra Guds vilja och därigenom komma till himmelen. Gud vill, att vi skall tro på hans ord, hålla hans bud och använda hans nådemedel.

Första huvudstycket

Tron

"Jag tror."

2. Vad måste vi tro?

Vi måste tro allt, vad Gud har uppenbarat.

3. Vem lär oss. vad Gud har uppenbarat?

Den katolska kyrkan lär oss, vad Gud har uppenbarat.

Det är påven och de katolska biskoparna, som talar om den katolska kyrkans lära för oss. Kyrkan hämtar de gudomliga uppenbarelserna inte blott ur den Heliga skrift, utan även ur arvläran (traditionen).

Första trosartikeln.

"Jag tror på Gud fader allsmäktig, himmelens och jordens Skapare."

I. Gud och hans egenskaper.

4. Vem är Gud?

Gud är himmelens och jordens Skapare, från vilken allt gott kommer.

5. Var är Gud?

Gud är överallt. Han är i himmelen och på jorden.

Därför säger vi: Gud är närvarande överallt. Gud har ingen kropp. Han är ande. Därför kan vi inte se honom här på jorden. I himmelen skall vi se Gud för alltid.

6. Hur länge finns Gud?

Gud har alltid varit och kommer alltid att vara.

Därför säger vi: Gud är evig.

7. Vad vet Gud?

Gud vet allting. Han vet till och med våra hemligaste tankar.

Därför säger vi: Gud är allvetande.

8. Vad kan Gud?

Gud kan allt vad han vill .

Därför säger vi: Gud är allsmäktig. "För Gud är ingenting omöjligt!"

9. Vad gör Gud för sina skapade varelser?

Gud visar alla skapade varelser den största godhet.

Därför säger vi: Gud är god.

Allt gott kommer från Gud. Särskilt god är Gud mot människorna.

10. Vad älskar Gud och vad avskyr Gud?

Gud älskar det goda och avskyr det onda.

Därför säger vi: Gud är helig.

"Helig, Helig, Helig är Herren Gud sebaoth!"

11. Hur behandlar Gud de goda och de onda?

Gud belönar de goda och straffar de onda.

Därför säger vi: Gud är rättfärdig.

12. Hur behandlar Gud syndaren, som ångrar sig?

Gud förlåter gärna varje syndare, som vill bättra sig.

Därför säger vi: Gud är barmhärtig.

II. De tre gudomliga personerna.

13. Hur många personer finns i Gud?

I Gud finns tre personer: Fadern och Sonen och den Helige Ande.

Dessa tre personer är bara en Gud.

Vi kommer ihåg dessa tre personer varje gång, vi gör korstecknet: "I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen."

14. Hur kallar vi den ende Guden i tre personer?

Vi kallar den ende Guden i tre personer: den heliga Trefaldigheten.

Gud fader har skapat oss. Gud Sonen har frälst oss. Gud den Helige Ande helgar oss.

III. Gud har skapat världen.

15. Varifrån kommer världen?

Världen kommer ifrån Gud

Med dessa ord börjar den Heliga skrift. Därför kallar vi Gud: Himmelens och jordens Skapare.

"Store Gud, vi lova Dig"

16. Vad gör Gud fortfarande för världen?

Gud uppehåller och styr fortfarande världen.

17. Efter vem ser Gud med särskild kärlek?

Gud ser med särskild kärlek efter oss människor.

Vi kallar Guds omsorg om människorna och världen: den gudomliga Försynen.

Gud har skapat änglarna.

Gud har skapat många andar. Vi kallar dem änglar. Alla änglar var i början goda och lyckliga .

Många änglar var lydiga mot Gud. De är nu hos Gud i himmelen. De älskar Gud och oss.

18. Hur visar de goda änglarna sin kärlek till oss?

De goda änglarna visar sin kärlek till oss genom att beskydda oss till kropp och själ.

De ber för oss och uppmanar oss att göra det goda. Gud gav varje människa en ängel, som skulle beskydda och älska henne. Vi kallar honom: skyddsängel.

Men en del av änglarna ville inte lyda Gud. Gud har straffat dem. De är nu i helvetet och heter djävlar eller onda andar. Djävlarna hatar Gud och oss.

19. Hur visar dessa onda andar sitt hat mot oss?

De onda andarna visar sitt hat mot oss genom att försöka skada oss till kropp och själ.

De vill leda oss till synd, så att vi också kommer till helvetet.

V. Gud har skapat människorna.

20. Hurudan är människan?

Människan har både kropp och själ.

Gud skapade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i henne.

21. Hur är människan lik Gud?

Människan är lik Gud genom sin själ.

Själen är en odödlig ande.

De första människorna var Adam och Eva. Alla människor härstammar från Adam och Eva.

22. Vilken gåva har Gud givit de första människorna?

Gud har givit de första människorna den heliggörande nåden.

Gud gjorde därigenom människorna till Guds barn och himmelens arvingar.

VI. De första människorna har syndat.

Gud har givit de första människorna ett bud. Adam och Eva har syndat mot detta bud.

Därigenom gjorde de en dödssynd.

23. Vad har Adam och Eva förlorat genom synden?

Adam och Eva har genom synden förlorat den heliggörande nåden och många andra goda gåvor.

Nu var de inte mera Guds barn. Därför kunde de inte mera komma till himmelen.

24. Vilken olycka blev därför Adams synd för alla människor?

Alla människor fick Adams synd i arv.

"Genom en enda människans synd har de många blivit gjorda till syndare." Rom. 5:19. Vi kallar denna olycka arvssynden. Om människorna dör i arvsynden, kan de inte komma till himmelen.

Endast Maria, Guds moder, var alltid fri från arvsynden.

VII. Gud har utlovat Frälsaren.

Sedan syndafallet var himmelen stängd för människorna. För människorna fanns ingen möjlighet alls att öppna den igen. - Endast Gud kunde öppna den. Och Gud gjorde det, han skickade oss en frälsare.

25. Hur har Gud efter syndafallet förbarmat sig över människorna?

Gud har genast efter syndafallet lovat oss Frälsaren eller Återlösaren.

Det dröjde ännu många tusen år, innan han kom. Adventstiden!

Andra trosartikeln.

Jag tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre,

26. Vem är återlösaren, som Gud har sänt?

Återlösaren är Jesus Kristus.

27. Vem är Jesus Kristus?

Jesus Kristus är Guds son och sann Gud.

Jesus Kristus sade själv; "Jag är Guds Son!" Och han har bevisat genom många underverk, att han är Guds Son och sann Gud.

Tredje trosartikeln.

"Vilken är avlad av den Helige Ande, född av Jungfru Maria."

28. är Jesus Kristus endast sann Gud?

Jesus Kristus är sann Gud och sann människa (Gudamänniska).

Guds Son blev människa. Han har antagit en mänsklig kropp och en mänsklig själ, liksom vi har en kropp och en själ.

"Och han antog kött genom den Helige Ande av Jungfru Maria och vart människa." (Ur trosbekännelsen i den heliga Mässan.)

29. Vem är Jesu Moder?

Jesu Moder är den allrasaligaste Jungfru Maria.

Maria är bevarad fri från arvssynden och från egna synder.

30. Varför vördar vi Maria mest av alla helgon?

Vi vördar Maria mest av alla helgon därför att hon är Guds Moder.

Vi åkallar henne och ber om hennes beskydd. Att åkalla är inte detsamma som att tillbedja.

Maria helgdagar

Marias utkorelse och fullkomliga renhet. 8 December.

Herrens framberande i templet (kyndelsmässa) 2 februari.

Marie bebådelse 25 mars

Marie upptagning i himlen 15 augusti

Marie födelse 8 september

Rosenkransfesten 8 oktober

31. Vem var den Helige Josef?

Den Helige Josef var Jesu fosterfader.

Jesus, Maria och Josef kallar vi den Heliga Familjen.

"Jesus, Maria och Josef, åt Eder anbefaller jag min kropp och min själ!".

Fjärde trosartikeln

"Pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven."

Jesus har svettats blod för oss.

Jesus har blivit hudflängd för oss.

Jesus har blivit krönt med törnen för oss.

Jesus har burit korset för oss.

Jesus har blivit korsfäst för oss.

32. Varför har Jesus Kristus lidit så mycket för oss?

Jesus Kristus har lidit så mycket för oss för att frälsa oss.

33. Från vad har Jesus Kristus frälst oss?

Jesus Kristus har frälst oss från synden och från den eviga fördömelsen.

Jesus Kristus dog frivilligt för oss av kärlek till oss syndiga människor.

"Vi tillbedja dig, Herre Jesus Kristus, och prisa dig, ty genom ditt heliga kors har du återlöst världen!"

34. Vad har Jesus Kristus gjort för oss genom sitt lidande?

Jesus Kristus har genom sitt lidande igen gjort det möjligt för oss att komma till himmelen.

Detta kallar vi, att han givit oss tillbaka den heliggörande nåden, som Adam och Eva förlorade genom syndafallet.

35. Vad verkar den heliggörande nåden i oss?

Den heliggörande nåden gör oss till Guds barn och till himlens arvingar.

Den, som har den heliggörande nåden är Guds vän och kommer efter döden till himmelen.

Femte trosartikeln.

"nederstigen till dödsriket; på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda";

36. Vad skedde med Jesus Kristi kropp och själ efter döden?

Jesus Kristi kropp lades i graven, och hans själ nedsteg till dödsriket, för att befria de avlidna rättfärdigas själar.

37. Vilket underverk har Jesus Kristus gjort på tredje dagen efter sin död?

På tredje dagen efter sin död återförenade Kristus sin själ med kroppen och uppstod ifrån de döda.

Kristi lekamliga uppståndelse är den egentliga grunden till den kristna tron, och påskfesten är kyrkans största högtid.

Sjätte trosartikeln.

Uppstigen till himmelen; Sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida;

Jesus Kristus stannade efter uppståndelsen ännu 40 dagar här på jorden. Han visade sig för sina apostlar, bekräftade allt, vad han hade sagt dem, och lärde dem, vad de skulle göra. Efter dessa 40 dagar återvände han till himmelen(från Oljeberget).

38. På vad sätt har Kristus lämnat jorden?

Jesus Kristus har av egna kraft, med kropp och själ, farit upp till himmelen. ----- Kristi himmelsfärdsdag.

Jesus Kristus sitter nu vid Faderns högra sida i himmelen. Han regerar tillsammans med Fadern och den Helige Ande hela världen.

Han ber till Fadern i vårt namn.

Jesus Kristus i Faderns härlighet är hela världsalltets, alla änglars och människor Konung. _Kristi konungadömets fest.

"Han är Konungarnas Konung och härskarnas Herre." Johannes Uppenbarelse 19:16.

Sjunde trosartikeln

"Därifrån igenkommande till att döma levande och döda."

Jesus Kristus skall igenkomma vid världens slut i stor makt och härlighet.

39. Varför skall Jesus Kristus återkomma?

Jesus Kristus skall återkomma vid världens slut för att döma alla människor.- Den yttersta domen.

Åttonde trosartikeln.

"Jag tror och på den Helige Ande";

40. Vem är den Helige Ande?

Den Helige Ande är den tredje personen i Gudomen.

Den Helige Ande kom på Pingstdagen ned över apostlarna. Han fulländar Kristi verk i kyrkan.

41. Vad verkar den Helige Ande i kyrkan?.

Den Helige Ande upplyser, styrker och helgar kyrkan.

42. Vad verkar den Helige Ande i oss?

Den Helige Ande helgar oss och hjälper oss genom livet.

Den Helige andehelgar oss genom den heliggörande nåden. Och han hjälper oss, så att vi gör det goda motstår det onda genom den hjälpande nåden.

"Kom Helige Ande med din tröst. Din boning tag uti vårt bröst. Sänd riklig nåd från höjden ned, Och oss för himmelen bered!"

Nionde trosartikeln.

"Den heliga katolska Kyrkan de heligas samfund"

I. Den heliga, katolska Kyrkan.

1. Kyrkans stiftare.

43. Vem har stiftat Kyrkan?

Jesus Kristus har stiftat Kyrkan.

Alla rättrogna kristna församlingar kallas tillsammans den katolska Kyrkan.

När Jesus Kristus var här på jorden samlade han sina apostlar och lärjungar omkring sig. Det var Kyrkans början. Denna Kyrkan kallar vi den katolska Kyrkan.

44. Vem har Jesus Kristus bestämt till Kyrkans synliga överhuvud?.

Till Kyrkans synliga överhuvud har Jesus Kristus bestämt den helige Petrus. Jesus Kristus är Kyrkans osynliga överhuvud.

Kristus sade till aposteln Petrus:

2. Hur Kyrkan skall vara uppbyggd.

45. Hur blir man upptagen i Kristi Kyrka?

Man blir upptagen i Kristi Kyrka genom dopet.

Inom kyrkan finns föreståndare och underordnade.

46. Vilka är Kyrkans föreståndare?

Påven och biskoparna är Kyrkans föreståndare.

47. Vem är påven?

Påven i Rom är den helige Petrus’ efterträdare. Han är nu Kyrkans synliga överhuvud.

48. Vem är den katolska Kyrkans biskopar?

Den katolska Kyrkans biskopar är apostlarnas efterträdare .

49. Vilka egenskaper har Jesus Kristi Kyrka?

Jesus Kristi Kyrka har fyra viktiga egenskaper:

hon är: Enig-- Helig -- Katolsk-- Apostolisk.

Enig: överalt inom Kyrkan måste man ha samma tro. Den katolska Kyrkan har den.

Helig: Hon måste leda människorna till helighet. Den katolska Kyrkan gör det.

Katolsk: Det är ett grekiskt ord och betyder: allmännelig, dvs. hon måste vara för alla människor, alla folk och för alla tider. Den katolska Kyrkan är det.

Apostolisk: Hon måste ha till föreståndare apostlarnas rättmätiga efterträdare. Den katolska Kyrkan har dem. (Påven och biskoparna.)

50. Varför har Jesus Kristus stiftat sin Kyrka?

Jesus Kristus har stiftat sin kyrka, för att hon skall hjälpa alla människor att komma till den eviga saligheten.

51. Hur hjälper Kyrkan människorna att komma till den eviga saligheten?.

Kyrkan lär, helgar och leder människorna här på jorden.

Detta gör påven och biskoparna, Prästerna hjälper dem.

Läroämbetet--prästämbetet--herdeämbetet.

3. Hur Kyrkan skall utbreda sig.

Det finns ännu många människor, som inte tillhör den katolska kyrkan.

Därför sänder Kyrkan missionärer till dem. De skall predika för dem om Kristi lära och vilja.

52. Hur kan alla kristna hjälpa missionärerna att utbreda Kyrkan?

Alla kristna kan hjälpa missionärerna genom bön och gåvor.

II. De heligas samfund.

53. Vilka hör till de heligas samfund?

Till de heligas samfund hör:

Alla dessa står genom den heliggörande nåden i omedelbar förbindelse med Jesus Kristus. Den gudomliga vinstocken.

54. Vilka är i skärselden?

I skärselden är de avlidna rättfärdigas själar, som ännu ha att göra bot för sina synder.

Skilj mellan synd och syndastraff!

55. Hur kan vi hjälpa själarna i skärselden?

Vi kan hjälpa själarna i skärselden genom böner och andra goda gärningar och i synnerhet genom det heliga Mässoffret.

Alla själars dag--2 November.

" Herre, giv dem den eviga vilan--och låt det eviga ljuset lysa för dem. Må de vila i frid! --Amen."

Tionde trosartikeln.

"Syndernas förlåtelse."

56. Vad bekänner vi med orden "syndernas förlåtelse"?

Med orden "syndernas förlåtelse" bekänner vi, att i den katolska Kyrkan alla synder kan förlåtas och alla syndastraff efterskänkas.

57. Hur han vi få syndernas förlåtelse?

Syndernas förlåtelse kan vi få framför allt genom dopets och botens sakrament.

Elfte trosartikeln.

"köttets uppståndelse."

I. Alla människor måste dö.

Vid döden skiljer sig kropp och själ. Kroppen återvänder till jorden.

58. Vart kommer människans själ genast efter döden?

Genast efter döden kommer själen inför Guds domstol. Efter domen kommer själen antingen till himmelen eller till helvetet eller till skärselden.

II. Alla människor skall uppstå ifrån de döda.

59. När skall de döda uppstå.?

De döda skall uppstå på den yttersta dagen.

60. Hur kommer de uppståndna att se ut?

De ondas kroppar skall se förskräckliga ut, men de godas kroppar skall vara härliga och likna den uppståndne Kristus.

III. Efter uppståndelsen blir alla människor dömda.

61. Vad följer efter de dödas uppståndelse?

Efter de dödas uppståndelse följer den allmänna domen, som också kallas den yttersta domen.

62. Vad kommer Gud att säga till de onda?

Till de onda kommer Gud att säga: "Gån bort ifrån mig I förbannade till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar". Matt. 25: 41.

63. Vad kommer Gud att säga till de goda?

Tolfte trosartikeln.

"Och ett evigt liv. Amen."

I. Helvetet.

64. Vem kommer till helvetet?

Till helvetet kommer alla, som dör i dödssyndens tillstånd.

II. Himmelen.

65. Vem kommer till himmelen?

Till himmelen kommer alla, som dött i Guds nåd och är fria från alla syndastraff.

De saliga i himmelen ser nu Gud för alltid.

De är fria från all sorg och alla bekymmer.

änglarna och helgonen äro deras vänner.

III. Amen.

Trosbekännelsens sista ord är "Amen," Det är ett hebreiskt ord och betyder: Så är det!--Jag tror allt, vad dessa tolv trosartiklar innehåller.

ANDRA HUVUDSTYCKET

Tio Guds bud.

"Jag är Herren, din Gud"

  1. Du skall inga andra Gudar hava jämte mig!
  2. Du skall icke misskruka Herrens din Guds namn!
  3. Tänk på, att du helgar vilodagen!
  4. Du skall hedra din fader och din moder, på det att dig må väl gå och du må länge leva på jorden!
  5. Du skall icke dräpa!
  6. Du skall icke bedriva okyskhet!
  7. Du skall icke stjäla!
  8. Du skall icke bära falskt vittnesbörd emot din nästa!
  9. Du skall icke begära din nästas hustru!
  10. Du skall icke begära din nästas ägodelar!

Första Guds bud.

"Du skall inga andra gudar hava jämte mig!"

I. Vi skall be till Gud!

66. Vad befaller Gud i första budet?

Gud befaller i första budet, att vi skall ära honom allena som Gud och Herre.

Varigenom ärar vi Gud såsom Herre?

Vi ärar Gud såsom Herre därigenom, att vi tillber honom, dvs. erkänner honom såsom vår Skapare och Herre.

II. Vi skall hedra våra helgon!

68. Varför vördar vi helgonen?

Vi vördar helgonen, emedan de är Guds vänner. Allhelgonadagen.

69. Hur skall vi vörda helgonen?

Vi skall vörda helgonen genom att följa deras exempel och anropa dem om deras förböner.

Bland alla helgon hedrar vi framför allt jungfru Maria. Hon är Guds moder och samtidigt vår moder.

Andra Guds bud.

"Du skall icke missbruka Herrens, din Guds namn!"

Guds namn är något heligt. Det är ju vår Faders och högste Herres namn i himmelen.

Vi måste ha stor vördnad för det.

70. Vad befaller Gud i andra budet?

Gud befaller i andra budet, att vi skall ära hans namn.

även andra heliga namn måste vi ära.

71. På vad sätt ärar vi Guds namn?

Vi ärar Guds namn, då vi uttalar det andäktigt.

Den, som uttalar Guds namn eller andra heliga namn lättsinnigt, i vrede eller på skämt, är vanvördig och syndar.

"Lovad vare Jesus Kristus!--I all evighet!

Amen."

Tredje Guds bud.

"Tänk på, att du helgar vilodagen!"

72. Vad befaller Gud i tredje budet?

Gud befaller i tredje budet, att vi skall vila från arbetet på söndagen och hålla Herrens dag helig.

Vi kristna firar inte längre sabbaten ( lördagen) som vilodag utan söndagen, därför att Kristus uppstod från de döda på en söndag.

I. Vi skall vila på söndagen.

73. Vilka arbeten är förbjudna på söndagen?

Tunga arbeten är förbjudna på söndagen.

74. Vad menar vi med tunga arbeten?

Med tunga arbeten menar vi alla kroppsliga arbeten som t. Ex. hantverkare och arbetare måste göra.

II. Vi skall göra goda och fromma verk på söndagen.

75. Vilka forma verk måste vi göra på söndagen?

Vi måste på söndagen med andakt deltaga i den heliga Mässan.

Vi bör också höra predikan. Den är vår kristendomsundervisning livet igenom.

Vi skall också läsa i den Heliga skrift, deltaga i aftonsången om det är möjligt och göra goda gärningar, t.ex. hjälpa de fattiga och besöka de sjuka.

76. Vem måste på söndagen med andakt deltaga i den heliga Mässan?

Varje Katolsk kristen, som fyllt sju år måste på söndagen med andakt deltaga i den heliga Mässan.

De sjuka är inte förpliktade. Om någon bor alltför långt ifrån kyrkan, är han heller inte förpliktade, ty han kan ju inte komma till kyrkan. Men då kan han läsa mässans böner hemma.

Vi skall fira de påbjudna helgdagarna på samma sätt som söndagarna.

Fjärde Guds bud.

"Du skall hedra din fader och moder, på det att dig må väl gå och du må länge leva på jorden!"

I. Vi skall hedra våra föräldrar.

77. Vad befaller Gud i fjärde budet?

I fjärde budet befaller Gud, att barnen skall visa föräldrar vördnad, kärlek och lydnad.

78. Hur skall vi lyda våra föräldrar?

Vi skall lyda våra föräldrar villigt, raskt och noggrant.

79. Vad lovar Gud åt snälla barn?

Gud lovar åt snälla barn sitt beskydd, sin välsignelse och den eviga saligheten.

80. Vad händer med elaka barn?

Elaka barn kan inte komma till himmelen.

Glöm inte att be för dina föräldrar, som gör allt för dig. Genom lydnad, kärlek och bön tackar du bäst för allt detta.

II. Vi skall hedra våra överordnade.

81. Vilka skall vi hedra utom våra föräldrar?

Utom våra föräldrar skall vi också hedra våra överordnade, nämligen präster och lärare.

82. Varför måste vi lyda våra överordnade?

Vi måste lyda våra överordnade, därför att det är Gud som befaller genom dem.

Mot alla gamla skall vi vara vänliga. Gud själv har sagt;

Femte Guds bud.

"Du skall icke dräpa!"

I. Vi skall bevara vårt liv.

83. Vad befaller Gud i femte budet?

I femte budet befaller Gud, att vi inte får skada oss själva eller vår nästa till kropp eller själ.

Gud, Vår Skapare, har skänkt oss livet och hälsan. Vi måste bevara dem. Vi får inte lättsinnigt bringa vårt liv i fara. Vi får heller inte skada vår hälsa.

84. Vem skadar hälsan?

Den, som äter och dricker för mycket skadar sin hälsa.

II. Vi ska älska vår nästa.

Jesus Kristus har sagt: "Du skall älska din nästa såsom dig själv!" Mark. 12:31.

85. Vem är vår nästa?

Varje människa är vår nästa.

86. Varför måste vi älska alla människor?

Vi måste älska alla människor, därför att varje människa är skapad till Guds avbild och Jesus Kristus dog på korset för alla människor.

87. Måste vi också älska våra ovänner?

Vi måste också älska våra ovänner, ty Jesus Kristus sade: "älsken edra

ovänner och bedjen för dem, som förföljen eder!" Matt. 5:44.

88. Vem syndar mot sin nästas kroppsliga liv?

Mot sin nästas kroppsliga liv syndar den, som utan rätt dödar, sårar eller slår honom eller behandlar honom hårt.

Till dessa synder ledas vi av vrede, hat, avund, ovänskap och strider.

Man får inte heller plåga djur i onödan. Också djur är skapade av Gud.

89. Vem skadar sin nästa till själens liv?

Den, som med flit förleder någon till synd, skadar sin nästa till själens liv

Sjätte och nionde Guds bud.

"Du skall icke bedriva okyskhet!"

"Du skall icke begära din nästas hustru!"

90. Vad befaller Gud oss i sjätte och nionde buden?

Gud befaller oss i sjätte och nionde buden att i tankar, blickar, ord och handlingar alltid vara kyska och blygsamma.

91. Vad skall vi göra för att förbliva kyska?

För att förbliva kyska skall vi be ivrigt, arbeta flitigt, ofta tänka på Gud och inte ungås med dåliga kamrater.

Den, som vill förbli kysk, måste framför allt vara blygsam. Blygsam är den, som inte i onödan blottar kroppsdelar, som skall vara betäckta.

Allt, som är nödvändigt för att hålla kroppen ren och frisk, är ingen synd.

Den, som tillfälligtvis ser något skamlöst, syndar inte.

Sjunde och tionde Guds bud.

"Du skall icke stjäla!"

"Du skall icke begära din nästas egendom!"

92. Vad befaller Gud i sjunde och tionde buden?

I sjunde och tionde buden befaller Gud, att vi skall akta det som tillhör andra.

93. När aktar vi det som tillhör andra?

Vi aktar det som tillhör andra, när vi låter var och en behålla, vad han äger och låter honom få, vad han skall ha.

94. Hur kan man skada det som tillhör andra?

Man kan skada det som tillhör andra, om man snattar ,stjäl eller med flit förstör deras saker.

Den, som har stulit en sak, måste ge den tillbaka.

Den, som av egen skuld har skadat andras saker, måste gottgöra skadan så gott han kan.

Den, som har hittat någonting, måste ge det tillbaka.

Åttonde Guds bud.

"Du skall icke bära falsk vittnesbörd emot din nästa!"

95. Vad befaller Gud i åttonde budet?

I åttonde budet befaller Gud, att vi alltid skall tala sanning och tala väl om vår nästa.

I. Vi skall säga sanningen.

96. Vem syndar mot sanningen?

Mot sanningen syndar den, som ljuger eller hycklar.

Den som med flit säger osanning, kallar vi lögnare.

Den, som låtsas vara bättre och frommare än han är, kallar vi hycklare.

II. Vi skall akta vår nästas heder.

När aktar vi vår nästas heder?

Vi aktar vår nästas heder, då vi gärna tänker och talar väl om honom.

Endast av viktiga skäl får vi tala om vår nästas fel. Den, som berättar något ont, som inte är sant om sin nästa, är en baktalare.

Det viktigaste budet.

98. Hur lyder det förnämsta budet?

Det förnämsta budet lyder så: "Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta, av all din själ, av allt ditt förstånd och av alla dina krafter!" Detta är det yppersta och främsta budet.

Därnäst kommer ett, som är detta likt:

Den som älskar Gud, älskar också sin nästa. Jesus Kristus blev människa och därigenom blev vi Jesu bröder. Jesus säger: "Vadhelst I haven gjort mot en av dessa mina bröder, det haven I gjort mig." Matt 25:40

Kyrkans bud.

99. Har kyrkan rätt att ge oss särskilda bud.

Kyrkan har rätt att ge oss särskilda bud, ty Jesus har sagt till Kyrkans föreståndare: "Den, som hör eder, han hör mig, och den, som , förkastar eder, han förkastar mig!" Luk. 10: 16.

100. Hur många särskilda bud har kyrkan givit oss?

Kyrkan har givit oss fem särskilda bud.

Dessa fem bud heter:

  1. Du skall hålla de påbjudna heldagarna!
  2. Du skall alla söndagarna och helgdagar med andakt bevista den heliga Mässan!
  3. Du skall hålla de påbjudna fastedagarna och icke äta kött på abstinensdagarna!
  4. Du skall åtminstone en gång om året bikta dina synder-- och en gång om året, vid påsktiden, mottaga den heliga Kommunionen!
  5. Du skall bidraga till Kyrkans och prästernas underhåll!

Kyrkans första bud.

"Du skall hålla påbjudna helgdagarna!"

Kyrkan har inrättat särskilda påbjudna helgdagar. De är högtidsdagar till vår Herrens och våra stora helgons ära.

101. Vilka påbjudna helgdagar gäller för oss här i Sverige?

Utom söndagarna måste vi helga följande dagar:

Juldagen __ Nyårsdagen ___ Trettondagen ___ Kristi Himmelsfärdsdag.

Kyrkans andra bud.

"Du skall alla sön -- och helgdagar med andakt bevista den heliga Mässan!"

102. Vad måste vi göra på alla dessa sön- och helgdagar?

Vi måste på alla dessa sön-- och helgdagar med andakt deltaga i den heliga Mässan.

103. är det en dödssynd, om vi inte gå till Mässan på alla sön--och helgdagar?

Det är en dödssynd om vi av egen skuld försummar den heliga Mässan på söndagar och helgdagar.

Genom detta bud har Kyrkan bestämt, hur vi skall helighålla sön--och helgdagar. Vi bör vara i Kyrkan, innan prästerna börjar mässan, och ej lämna kyrkan, förrän prästen gått från altaret.

Kyrkans tredje bud.

"Du skall hålla de påbjudna fastedagarna och icke äta kött på abstinensdagarna!"

104. Vad är en fastedag?

En fastedag är en dag, på vilken vi endast en gång om dagen skall äta en fullständig måltid.

105. Vilka fastedagar finns det under kyrkoåret?

Fastedagar är askonsdagen och långfredagen.

106. Vem måste hålla fastebudet?

Varje katolsk kristen, som fyllt 21 år men ännu icke begynt sitt 60:e levnadsår, måste hålla fastebudet.

107. Vad är en abstinensdag?

Abstinensdag är en dag, på vilken vi inte får äta köttmat.

108. Vilka abstinensdagar finns det under kyrkoåret?

Abstinensdagar är askonsdagen och långfredagen. Fredagen är en av kyrkan föreskriven botdag.

109. Vem måste hålla abstinensbudet?

Varje katolsk kristen, som har fyllt 14 år, måste hålla abstinensbudet.

Kyrkans fjärde bud.

"Du skall åtminstone en gång om året bikta dina synder –och åtminstone en gång om året, vid påsktiden, mottaga den heliga kommunionen!"

110. Till vad förpliktar oss Kyrkans fjärde bud?

Kyrkans fjärde bud förpliktar oss till att åtminstone en gång om året gå till bikt och kommunion.

Kyrkan önskar att vi oftare går till biktens sakrament. Den, som biktar sig oftare under årets lopp, kan lättare undvika dödssynden. Den, som är rädd om sin själ, skall inte vänta länge med att bikta sig, när han begått någon svår synd

Likaså önskar Kyrkan, att vi oftare går till den heliga kommunionen. Jesus Kristus älskar oss så mycket, att han fortfarande är mitt ibland oss. Vi kan besvara Kristi kärlek bäst, om vi mottar honom så ofta som möjligt i Altarets heliga Sakrament.

Vid påsktiden måste varje katolsk kristen motta den heliga Kommunionen.

Kyrkans femte bud.

"Du skall bidraga till Kyrkans och prästernas underhåll!"

111. Vad anbefaller oss kyrkan genom femte budet?

Kyrkan anbefaller oss genom femte budet att bidraga till kyrkans och prästernas underhåll.

Kyrkans präster gör det såsom dåförtiden Jesu apostlar och lärjungar, Och vi måste hjälpa till.

Först och främst skall vi hjälpa genom våra böner. Vi skall be om många präster (arbetare i Guds vingård) och om framgång i deras arbete.

Men det behövs mer. Kyrkan skall utbreda sig. Därtill behövs kyrkor, kapell, skolor. Och prästerna måste kunna leva för att ägna sig helt och fullt åt församlingen. Vi skall hjälpa dem genom våra gåvor. Dessa skall underhålla kyrkan och prästerna.

Tänk efter hur mycket vår kyrka behöver här i Sverige!

En kristen livsregler.

I. Jag måste höra på samvetets röst!

112. Vad säger oss samvetets röst!

Samvetets röst säger oss i våra tankar, våra ord och handlingar, vad som är rätt och orätt.

Vi måste göra det goda. Det onda får vi inte göra. Om samvetets röst talar, måste vi följa den. Vi måste också utveckla samvetet. Varje religionsundervisning, varje predikan, varje god och religiös bok kan hjälpa oss att utveckla vårt samvete.

II. Jag måste undvika varje synd!

113. Vem begår en synd?

En synd begår den som frivilligt överträder ett Guds eller Kyrkans bud. Den, som överträder ett Guds eller Kyrkans bud, förolämpar Gud, och Gud måste bestraffa en sådan människa, ty han är rättvis och kan inte tåla en synd.

Det finns större och mindre synder. De svåra synderna kallar vi också dödssynder, ty de liksom dödar människans själ.

114. Vem begår en dödssynd?

En dödssynd begår den, som alldeles frivilligt bryter mot ett Guds bud i en viktig sak.

Vikt - Vetskap - Vilja.

En dödssynd är en stor förolämpning mot Gud. En sådan syndare förlorar den heliggörande nåden och är inte mera ett Guds barn. Om man dör i dödssyndens tillstånd, kommer man till helvetet.

115. Vem begår en mindre eller förlåtlig synd?

En mindre eller förlåtlig synd begår den, som bryter mot Guds bud i en mindre viktig sak eller ej fullt frivilligt i en viktig sak.

Också en sådan synd är en förolämpning mot Gud. Men för sådana synder får vi lättare förlåtelse. De kan förlåtas utan bikt genom att uppväcka ånger och föresats.

Därför kallas dessa mindre synder förlåtliga synder. Gud straffar oss också för varje förlåtlig synd - antingen här i livet eller i skärselden.

För alla synder kan vi få förlåtelse genom ett särskilt nådemedel, som Jesus Kristus har givit oss. Det är biktens sakrament.

III. Jag måste stå emot frestelse!

Djävulen och onda människor försöker att inleda oss i frestelser. Vi måste genast säga Nej till sådana försök att förleda oss till en synd.

116. När blir en frestelse en synd?

Frestelse blir synd, om vi samtycker till den

Det är inte vårt fel att frestelser kommer. Det betyder inte att vi är syndare. Men jag måste undvika alla tillfällen till frestelser, exempelvis: jag måste undvika dåliga kamrater.

IV. Jag skall be och arbeta!

117. Varför skall vi be?

Vi skall be för att få Guds hjälp och välsignelse i vårt liv.

118. Varför skall vi arbeta?

Vi skall arbeta, därför att Gud har befallt oss att arbeta och därför att arbetet medför välsignelse.

Vi måste arbeta som Gud vill och i Guds avsikt. Därför skall vi helga allt, vad vi gör genom att ha den goda avsikten.

119. När har vi den goda avsikten?

Vi har den goda avsikten, om vi säger under arbetet exempelvis: "Jag gör det till Guds ära" - eller: "Jag gör det i Guds namn!" - eller: "Allt för Gud"

Allt, o Fader, till din ära, Allting dig må höra till, Lov och pris åt dig att bära Uti allt jag sträva vill. Allt åt dig ju ren är givet, Kropp och själ och hela livet. Giv, o Jesus, nåd därtill!

Tredje huvudstycket.

Nådemedlen.

Jesus Kristus säger: Utan mig kan ni inte göra någonting! Vi behöver Guds hjälp för att kunna göra det goda. Och Gud hjälper oss.

Jesus Kristus, Guds son, dog för oss på korset. Han frälste oss från arvssynden. Vi kan nu bli saliga, dvs. komma tillbaka till paradiset, om vi använder alla dessa medel, som han har skänkt oss. Vi kallar dem nådemedel.

120. Hur kan vi få dessa medel till vår frälsning?

Vi kan få dessa medel till vår frälsning genom våra böner, goda gärningar och de sakrament, som Kristus instiftat.

121. Vad är ett sakrament?

Ett sakrament är ett heligt tecken, som förmedlar Jesu Kristi nåd.

Gud skänker oss sin nåd, för att vi skall bli saliga. Han skänker oss den hjälpande nåden och den heliggörande nåden.

Den hjälpande nåden!

122. Vad får vi genom den hjälpande nåden?

Genom den hjälpande nåden får vi Guds hjälp att göra det goda och att motstå det onda.

Gud upplyser vårt förstånd och påverkar vår vilja, så att vi ser vad som är gott och kan göra det.

123. Hur mycket nåd får människan från Gud?

Varje människa får så mycket nåd från Gud, att hon kan bli salig.

Den heliggörande nåden.

124. Vad blir vi genom den heliggörande nåden?

Genom den heliggörande nåden blir vi Guds barn och himmelens arvingar.

125. När får vi den heliggörande nåden?

Den heliggörande nåden får vi genom dopets sakrament.

Den heliggörande nåden är det viktigaste och dyrbaraste vi kan äga här på jorden. Därför måste vi göra allt för att bevara den.

126. Hur kan man förlorar den heliggörande nåden ?

Den heliggörande nåden förlorar man genom dödssynden.

127. Hur kan man få tillbaka de heliggörande nåden?

Den heliggörande nåden kan man få tillbaka i botens sakrament och genom fullkomlig ånger.

De heliga sakramenten.

128. Hur många heliga sakrament har Jesus Kristus instiftat?

Jesus Kristus har instiftat sju heliga sakrament

129. Vilka är de sju sakramenten?

De sju sakramenten är: dopet - boten - altarets allraheligaste Sakrament - bekräftelsen - äktenskapet - prästvigningen - och sista smörjelsen.

1. Dopet.

130. Med vilka ord har Jesus Kristus instiftat dopet?

Jesus Kristus har instiftat dopet med orden: "Lären alla folk och döpen dem i Faderns och Sonen och den Helige Andes namn!" Matt. 28: 19.

131. Hur ger man dopets sakrament?

Den som döper, häller vatten över dopbarnets huvud och säger på samma gång:

"Jag döper dig i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn."

132. Vad verkar dopet i oss?

Dopet befriar oss från all synd och gör oss till Guds barn.

133. Vem kan döpa giltigt?

Varje människa kan döpa giltigt.

Det är prästen, som döper, utom i vissa nödfall.

När du var ett litet barn , blev du buren in i Kyrkan. Där blev du döpt av en präst. Då slöt Gud ett heligt förbund med dig, så att du kan komma till himmelen, om du förblir hans barn. I ditt ställe lovade faddrarna, att du skulle bli ett snällt Guds Barn. Detta kallas döpelseförbundet.

Efter dopet räckte prästen dig en vit klädnad som ett tecken på, att du var alldeles ren från synd, samt ett brinnande vaxljus, som betyder, att du genom tro och goda gärningar skall lysa som ett ljus inför Gud. Då prästen räckte dig dessa gåvor, sade han: "Tag emot den vita klädnaden och frambär den obefläckad inför vår Herres Jesu Kristi domstol. --Mottag detta brinnande ljus och håll Guds bud!"

Förnyandet av doplöftena

Jag vill undvika varje synd och leva och dö som ett Guds barn. Jag tror på Gud, Fadern och Sonen och den Helige Ande. I denna tro vill jag leva och dö.

2. Botens sakrament.

Jesus Kristus kan förlåta synder, därför att han är Guds Son.

134. Med vilka ord har Jesus Kristus instiftat botens sakrament?

Till vilka har makten att förlåta synder övergått från apostlarna?

Makten att förlåta synder har från apostlarna övergått till biskoparna och prästerna i den katolska kyrkan.

Vad verkar botens sakrament i oss?

Botens sakrament utplånar synden i oss och de eviga syndastraffen

Vem måste bikta sig?

Var och en, som efter dopet har begått en svår synd, måste bikta sig.

Gud ger oss genom botens sakrament tillbaka den förlorade heliggörande nåden. Han ger oss också den hjälpande nåden, för att vi inte skall synda mera.

Om man går till bikt utan att ha begått en dödssynd, ökar botens sakrament den heliggörande nåden i oss.

Vad hör till mottagandet av botens sakrament?

Till mottagandet av botens sakrament hör 5 viktiga saker:

1. Samvetsrannsakningen.

"Tänk efter!"

139. Hur kan vi göra en riktig samvetsrannsakning?

Vi kan göra en riktig samvetsrannsakning genom att tänka noggrant efter, hur vi har syndat mot Guds och Kyrkans bud.

När det gäller en dödssynd, måste vi också tänka efter, hur ofta vi har begått denna synd. Gör en samvetsrannsakning varje kväll vid aftonbönen!

2. Ångern.

"Ångra dig!"

140. Vad är det viktigaste vid bikten?

Det viktigaste vid bikten är ånger över våra synder.

141. Varför är ångern det viktigaste vid bikten?

Ångern är det viktigaste, ty utan ånger kan Gud inte förlåta några synder.

Gud kan inte förlåta oss våra synder, om vi inte vänder vårt hjärta bort ifrån dem.

142. Varför skall vi ångra våra synder?

Vi skall ångra våra synder, därför att vi bedrövat den gode Guden och förtjänar hans straff.

När vi ångrar våra synder, därför att vi är rädda för straff, kallas ångern ofullkomlig.

När vi ångrar dem av kärlek till Gud, kallas den fullkomlig.

Vad får vi genom den fullkomliga ångern?

Genom den fullkomliga ångern får vi genast förlåtelse, för alla synder.

Det är bra att genast ångra sig och be Gud om förlåtelse, när vi begått någon synd. Vi skall varje kväll vid aftonbönen uppriktigt ångra alla våra synder.

3. Den goda föresatsen.

"Bättra dig!"

144. Vilken god föresats måste vi ha, då vi biktar?

Vi måste ha den goda föresatsen att undvika åtminstone alla svåra synder.

Om du ångrar dina synder och säger till Gud: "Gode Gud, förlåt mig mina synder!" – säg då också genast: "Jag vill inte göra det mera!" Vi måste också föresätta oss att undvika alla tillfällen till synd och att försöka allt för att bli en bättre människa.

4. Syndabekännelsen.

"Bekänn!"

Syndabekännelsen kallar vi också bikt.

Varför måste vi bikta våra synder?

Vi måste bikta våra synder, därför att Kristus har bestämt det vid instiftandet av botens sakrament.

Hur skall vi bikta?

Vi skall bikta tydligt och uppriktigt.

Vi bikta tydligt, om vi anklagar oss i biktstolen så, att biktfadern riktigt kan förstå allt. Vi biktar uppriktigt, om vi anklagar oss så, som vi känner oss skyldiga inför Gud.

Vi skall i bikten inte försöka att dölja något ,inte nämna någons namn, inte berätta onödiga saker.

Biktfadern menar väl med alla biktbarn och vill gärna hjälpa dem. Men den biktande måste vara uppriktig, annars kan biktfadern inte hjälpa honom. Vid dödssynden måste man också säga, hur många gånger man syndat. Om man med avsikt förtiger en dödssynd, biktar man ogiltigt och begår en ny dödssynd. Man måste göra om hela bikten.

Om man glömmer att bikta en dödssynd, biktar man inte ogiltigt, men man måste bikta den glömda synden i nästa bikt.

Var inte rädd för att gå ofta till bikt. Glöm inte, att biktfadern aldrig får tala om de synder, som du har biktat. Han är förpliktad att hellre lida döden än att säga något av de biktade synderna (bikthemligheten).

5. Tillfyllestgörelsen eller boten.

"Gör bot!"

Vad måste vi göra efter bikten?

Efter bikten måste vi tacka Gud för syndernas förlåtelse och förrätta den oss av biktfadern ålagda boten.

Varför måste vi också göra bot efter syndaförlåtelsen?

Vi måste också göra bot efter syndaförlåtelsen, därför att alla syndastraff inte alltid efterskänkas.

Gud kan straffa synderna med kortare eller med eviga straff. Ett av de kortare eller timliga straffen är skärselden. även sjukdom och lidande på jorden kan ibland vara timliga straff för synder.

Vi måste försöka rätta till om vi skadat någon genom våra synder.

Utom den bot vi fått, kan vi också göra frivillig bot, t.ex. genom att tåligt uthärda smärtor eller genom att hjälpa andra.

Kyrkan hjälper oss vid tillfyllestgörelsen för våra synder genom avlaten. Genom avlaten förlåtes inga synder, vi slipper bara de timliga straffen för redan ångrade och förlåtna synder

Förväxla aldrig avlaten med syndernas förlåtelse!

3. Altarets allraheligaste Sakrament.

Altarets Sakrament är det heligaste och nåderikaste bland sakramenten. Jesus Kristus själv är närvarande i detta.

149. När har Jesus Kristus för första gången utlovat altarets allraheligaste Sakrament?

När har Jesus Kristus instiftat altarest allraheligaste Sakrament?

Jesus Kristus har instiftat altarets allraheligaste Sakrament, när han dagen före sitt lidande satt till bords med sina lärjungar i nattvardssalen i Jerusalem, (Skärtorsdagen)

Vid den sista nattvarden tog Jesus brödet, välsignade, bröt det och gav det åt sina lärjungar, sägande: "Tagen och äten, detta är min Lekamen, som varder utgiven för eder."

151. Vad skedde vid Jesu ord: "Detta är min Lekamen - detta är mitt Blod?"

Vid Jesu ord: "Detta är min Lekamen - detta är mitt Blod" förvandlades bröd och vin till hans Lekamen och hans Blod.

Jesu Kristi kropp och blod är verkligen närvarande. Men brödets och vinets gestalter förblir. Med brödets och vinets gestalter menar vi allt, vad vi kan se, smaka, lukta och känna av brödet och vinet.

Jesus Kristus är även helt närvarande i varje del av gestalterna och förblir det, så länge brödets och vinets gestalter finns.

Vilken makt gav Jesus Kristus sina apostlar med orden: "Gören detta till min åminnelse"?

Med orden: "Gören detta till min åminnelse" gav Jesus Kristus sina apostlar makt att förvandla bröd och vin till hans Lekamen och Blod

153. Till vilka har denna makt sedan övergått?

Denna makt har övergått till apostlarnas efterträdare, Kyrkans biskopar och präster.

154. När använder biskoparna och prästerna förvandlingsmakten?

Biskoparna och prästerna använder förvandlingsmakten i den heliga Mässan.

Biskoparna och prästerna säger över brödet och vinet orden: "Detta är min Lekamen- detta är mitt Blod". Genom dessa ord förvandlar de på Jesu Kristi uppdrag brödet till Jesu Kristi Lekamen och vinet till Jesu Kristi Blod. Därför kallar vi denna del av den heliga Mässan: Förvandlingen.

Jesus Kristus offrar sig för oss i den heliga Mässan.

155. Vad betyder att offra?

Att offra betyder att ge Gud en synlig gåva för att ära honom som den högste Herren.

Alltsedan människorna funnits på jorden, har de offrat åt Gud. Det finns blodiga offer (tänk på Abels offer!) och oblodiga (tänk på Kains offer!).

Offren under Gamla Testamentets tid har Gud själv bestämt. Melkisedek offrade bröd och vin Det var ett oblodigt offer.

Vilket är det Nya förbundets offer?

Det Nya Förbundets offer är Kristi korsoffer, som på oblodigt sätt förnyas i varje helig Mässa.

Det heliga mässoffret och Kristi offer på Korset är ett och detsamma, emedan Kristus i båda är överstepräst och offergåva.

Med vilka ord har Kristus instiftat det heliga Mässoffret?

Vid den sista nattvarden instiftade Jesus det heliga Mässoffret med orden: "Gören detta till min åminnelse!"

158. För vem frambäres det heliga Mässoffret?

Det heliga Mässoffret frambäres för hela Kyrkan, för levande och döda.

Vi frambär det heliga Mässoffret även för själarna i skärselden, för att de skall befrias från sitt lidande.

159. Av vilka huvuddelar består den heliga Mässan?

Den heliga Mässan består av 2 huvuddelar.

1. Ordets gudstjänst

2. Offergudstjänsten

Det nya förbundets offer

I kyrkan.

160. Vad ser du, när du kommer in i kyrkan?

När jag kommer in i kyrkan, ser jag vigvattenskålen, biktstolen, 14 korsvägsbilder (stationer), predikstolen, kommunionbänken, evighetslampan, altaret.

161. Vad gör du, när du kommer in i kyrkan?

När jag kommer in i kyrkan tar jag vigvatten och gör korstecknet, sedan går jag fram till en bänk, böjer knä och går in i bänken.

162. Varför böjer vi knä i kyrkan?

Vi böjer knä i kyrkan för att tillbe Jesus Kristus, som är närvarande i altarets heliga Sakrament.

163. Vad hör till huvudaltaret?

Till huvudaltaret hör ett krucifix, altarstenen, täckt med tre vita linnedukar, ljusstakar med vaxljus och tabernaklet.

Ordet Krucifix kommer av det latinska ordet crucifixus, betyder den korsfäste.- Tabernaklet kallas det lilla skåp ,som står mitt på altaret.

164. Varför smyckas kyrkan med blommor och ljus?

Kyrkan smyckas därför att allt som skapat är, skall prisa Gud och hjälpa oss att tänka på Gud.

Det är också meningen med kyrkomusiken, kyrkans konstnärliga utsmyckning och alla värdefulla saker, prästen använder under den heliga mässan.

Den heliga Mässan.

165. När firades den första heliga mässan?

Den första heliga mässan firades i nattvardssalen i Jerusalem.

166. Av vilka utgjordes församlingen i nattvardssalen?

Den första församlingen utgjordes av apostlarna, som då mottog den första heliga Kommunionen.

167. Vem var prästen i nattvardssalen?

Prästen i nattvardssalen var Jesus Kristus, vår evige överstepräst

169. Varför bär prästen dyrbara mässkläder?

Prästen bär dem av vördnad för Jesus Kristus, som är närvarande i altarets heliga Sakrament.

170. Vilka färger kan mässhaken ha?

Mässhaken kan vara vit, röd, grön, violett och svart.

Vitt betyder glädje,- röd: eld eller blod, på martyrdagarna, - grön: hoppet, - violett: bot, -svart: sorg.

1. Ordets gudstjänst

171. Hur börjar den heliga Mässan?

Prästen gör korstecknet och säger: I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.

Alla svarar: Amen.

Varför säger prästen "Dominus vobiscum- Herren vare med eder"?

Med dessa ord hälsar prästen församlingen och församlingen svarar med "Et cum spiritu tuo - och med din ande"

172. Vad är det viktigaste vid mässans början?

Det viktigaste är bönen om syndaförlåtelse.

Den som vill frambära mässoffret, måste vara ren från alla synder. Därför ber vi redan i början om förlåtelse.

173. Vad står i mässboken?

I mässboken står alla mässtexter för hela kyrkoåret.

174. Vad betyder "Kyrie eleison - Christe eleison"?

Dessa ord betyder "Herre, förbarma dig Kristus, förbarma dig

175. Varför sjunger prästen "Gloria in excelsis Deo --- ära vare Gud i höjden"?

Prästen sjunger denna lovsång för att ära Gud och nedkalla hans nåd och frid över människorna på jorden.

Samma ord sjöngs av änglarna vid Jesu födelse i Betlehem.

177. Vad läser prästen i läsningarna?

Vanligtvis läser prästen någon del av Gamla testamentet eller apostlarna bred.

178. Vad läser prästen i evangeliet?

Prästen läser en text av de fyra evangelisterna: Matteus, Markus, Lukas eller Johannes.

179. Vad gör man vid början av evangeliet?

Vid början av evangeliet reser man sig och gör det lilla korstecknet av vördnad för Jesu ord.

Efter evangeliet läses ofta trosbekännelsen. På söndagarna följer en predikan efter evangeliet. Prästen förklarar dagens evangelium för församlingen.

180. Vad gör vi, när vi läser Credo - trosbekännelsen?

Under trosbekännelsen står vi.

2. Offergudstjänsten

a. Offergåvornas frambärande

b. Förvandlingen

c. Kommunionen

a. Offergåvornas frambärande

182. Vad sker vid offergåvornas frambärande?

Vid offergåvornas frambärande välsignar prästen bröd och vin och helgar det åt Gud.

b. Förvandlingen

183. Vad heter bönen före och efter förvandlingen?

Bönen före och efter förvandlingen heter den Eukaristiska bönen.

184. När börjar den Eukaristiska bönen?

Den Eukaristiska bönen börjar med prefationen.

185. Vad är prefationen?

Prefationen är en högtidlig tacksägelse och lovsång till Gud ära.

186. Hur avslutas prefationen?

Prefationen avslutas med änglarnas sång: "Helig, Helig, Helig är Herren Gud Sebaot.

187. Vad gör prästen vid förvandlingen?

Vid förvandlingen förvandlar prästen bröd och vin till Jesu Lekamen och blod.

Därigenom lyder prästen Jesu Kristi ord:

"Gören detta till min åminnelse". Han gör detsamma som Jesus Kristus gjorde i nattvardssalen.

188. Hur kan en sådan förvandling ske?

En sådan förvandling kan endast ske genom ett under av Guds allmakt.

Efter förvandlingen är Jesus Kristus verkligen närvarande både under brödets och under vinets gestalter.

189. Vad gör man, när prästen efter förvandlingen visar dem heliga Hostian och den heliga Kalken?

När prästen visar den heliga Hostian och Kalken, tillber man Jesus Kristus.

Man kan säga: "Min Herre och min Gud !" eller: "Jesus, för dig lever jag. Jesus, för dig dör jag. Jesus, din är jag i livet och i döden.

c. Kommunionen

190. När börjar kommuniondelen?

Kommuniondelen börjar med bönen, som Jesus Kristus själv har lärt oss: Fader vår.

Från och med denna bön förbereder sig prästen och församlingen på den egentliga föreningen med Jesus Kristus i den heliga Kommunionen. Alla de böner, som nu följer, ber om Guds barmhärtighet och ankomst inom oss.

"Guds lamm. Som borttager världens synder, förbarma dig över oss- giv oss din frid"

Herre, jag är icke värdig att du går in under mitt tak, men säg blott ett ord, så blir min själ ren.

191. Vem mottager vi i den heliga Kommunionen?

I den heliga Kommunionen mottager vi Jesus Kristus.

192. Vilken skillnad är det mellan prästens kommunion och församlingens?

Prästen mottar kommunionen under brödets och vinets gestalter, församlingen vanligtvis under brödets gestalt.

193. Mottar församlingen under brödets gestalt bara Kristi Lekamen?

Nej, församlingen mottar hela den levande Kristus.

Jesus Kristus är efter förvandlingen också under brödets gestalt närvarande med kött och blod, med kropp och själ.

194. Hur skall man förbereda sig till den heliga Kommunionen?

Man skall förbereda sig till den heliga Kommunionen genom en god bikt. Och andäktig bön.

195. Vad säger prästen, när han ger oss den heliga Hostian?

Prästen säger: Kristi lekamen

svara : Amen.

196. Vad verkar den heliga Kommunionen i oss?

Den heliga kommunionen förenar oss på det innerligaste med Jesus Kristus ,all nåds källa.

Jesus Kristus sade: "Den, som äter mitt kött och dricker mitt blod, han förbliver i mig och jag i honom". Joh. 6:57.

Jesus Kristus verkar i oss, att vi mer och mer älskar honom. Han förökar den heliggörande nåden. Han hjälper oss att undvika synden och ger oss kraft och mod att göra det goda.

197. Vem får motta den heliga Kommunionen?

Den, som är fri från svåra synder och längtar efter Gud, får motta den heliga Kommunionen.

Den, som har begått en svår synd, måste först avlägga en giltig bikt.

Den, som medvetet mottar Jesus Kristus i dödssyndens tillstånd, går ovärdig till den heliga Kommunionen och förolämpar Jesus Kristus mycket svårt.

Vid den heliga Kommunionen blir också vår kropp Jesu Kristi boning. Därför måste vi även förbereda vår kropp på den heliga Kommunionen.

Vi skall vara klädda passande, och vara fastande, dvs. Att vi 1 timme före kommunionen ej har ätit eller druckit någon annat än vatten.

198. Vad skall man göra efter den heliga Kommunionen?

Efter den heliga Kommunionen skall man tillbe Jesus Kristus, som bor i oss, tacka honom och be om nåd och kraft.

199. Vad skall den göra, som inte går till den heliga Kommunionen i mässan?

Den, som inte går till den heliga Kommunionen i mässan, skall åtminstone göra en andlig Kommunion, dvs. Längta efter Jesus Kristus och hans nåd.

Mässans avslutning.

200. Vad sker efter kommunionen vid altaret?

Efter kommunionen rengör prästen kalken med vatten och vin och betäcker den åter med duken som i Mässans början.

201. Vad läser prästen efter kommunionen?

Prästen läser efter kommunionen slutbönen

202. Hur avslutas den heliga Mässan?

Prästen ger välsignelsen:

Välsigne eder Gud allsmäktig Fadern och Sonen och den Helige Ande.

Svara. Amen.

Därefter säger han:

Ite missa est - Gå i Herrens frid.

Svara: Deo gratias - Gud, vi tacka dig.

204. Hur ofta läses den heliga Mässan?

Den heliga Mässan läses varje dag.

På juldagen och den 2 november, Alla Själars dag, får prästen läsa den heliga Mässan tre gånger.

206. Vilken skillnad är det mellan den stilla Mässan och högmässan?

Det är egentligen ingen skillnad, bara att man i högmässan sjunger en del texter, i stället för att läsa dem.

207. Vad är en levitmässa och en pontifikalmässa?

I en levitmässa tjänstgör utom prästen en diakon och en subdiakon. En pontifikalmässa är en högtidlig biskopsmässa.

208. När lästes den första heliga mässan i Sverige?

Den första heliga Mässan lästes av S:t Ansgarius på Björkö.

Den helige Ansgar kom 829 till Sveariket för att predika kristendomen. Svenskarna började bygga stora domkyrkor, landsorts- och klosterkyrkor. Under reformationstiden, 1500 talet, avskaffades det heliga mässoffret. Sverige blev ett protestantiskt land.

2. Jesus Kristus bor hos oss människor.

Också efter den heliga Mässan förblir Kristus i Kyrkan. Han bor i tabernaklet. Där är han närvarande under brödets gestalt (Hostian). Det är för oss det Allraheligaste.

Framför tabernaklet brinner evighetslampan. Den säger oss: Här bor Jesus Kristus, världens ljus,

Också mitt hjärta skall vara ett brinnande ljus, som brinner för Jesus Kristus.

Vid högtidliga gudstjänster utställes den heliga Hostian i monstransen för tillbedjan.

209. Vad är vi skyldiga Jesus Kristus i altarets allraheligaste Sakrament?

Vi är skyldiga Jesus Kristus i altarets allraheligaste Sakrament att gärna besöka och tillbedja honom och att uppföra oss värdigt i Guds hus.

210. När hedra vi framför allt Jesu Kristi närvaro i altarets allraheligaste Sakrament?

Vi hedra Jesu Kristi närvaro i altarets allraheligaste Sakrament på en särskild högtidsdag: Kristi Lekamens fest- och i aftonsången på söndagarna.

212. Vad sker i aftonsången?

I aftonsången sättes den invigda stora Hostian fram i monstransen och en andakt hålles med sång och bön. Till slut gör prästen med monstransen i handen korstecknet över församlingen.

Detta kallas den sakramentala välsignelsen.

214. Vad gör man, när prästen ger den sakramentala välsignelsen?

När prästen ger den sakramentala välsignelsen, gör man korstecknet och ber:

"Välsigna oss, o Jesus!"

4. Bekräftelsen eller Konfirmationen.

215. Vad berättar den Heliga skrift om Bekräftelsens sakrament?.

Den Heliga skrift berättar, att redan apostlarna har givit Bekräftelsens sakrament.

216. Vem har makt att utdela Bekräftelsens sakrament?

Biskoparna har makt att utdela bekräftelsens sakrament.

I vissa fall har en kyrkoherde rätt att meddela Bekräftelsens sakrament.

217. På vilket sätt meddelas Bekräftelsens sakrament?

Vid Bekräftelsens sakrament lägger biskopen handen på konfirmanden och smörjer honom på pannan med krisma och säger: "Jag tecknar dig med kosets tecken och bekräftar dig med frälsningens krisma i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn".

Krisma är en blandning av olivolja och balsam, som biskopen har vigt på skärtorsdagen.

218. Vad får vi i Bekräftelsens sakrament?

I Bekräftelsens sakrament får vi den Helige Ande, som hjälper oss att bekänna vår tro och modigt kämpa mot det onda.

Den Helige Ande skall styrka oss på samma sätt, som han har styrkt apostlarna på Pingstdagen.

Genom Bekräftelsens sakrament blir människan en fullvuxen kristen. Guds barn (tänk på dopets sakrament!) blir Guds stridsman.

En konfirmationsfadder lägger handen på konfirmandens skuldra. Han lovar Gud att hjälpa konfirmanden under livets kamp.

5. äktenskapet.

äktenskapet är ett heligt förbund mellan man och kvinna. Gud har redan i paradiset instiftat äktenskapet. Och. Jesus Kristus har på ett särskilt sätt helgat detta förbund.

219. Hur har Jesus Kristus helgat äktenskapet?

Jesus Kristus har helgat äktenskapet därigenom, att han upphöjt det till ett sakrament.

Om en katolik vill ingå äktenskap, måste detta ske inför en av Kyrkan befullmäktigad präst och två vittnen. Ett annat äktenskap är ogiltigt för en katolik

Kan ett giltigt äktenskap upplösas?

Ett giltigt äktenskap kan inte upplösas.

Enligt Guds vilja är äktenskapet oupplösligt.

6. Prästvigningen.

Jesus Kristus har givit sina apostlar den prästerliga fullmakten. Dessa skulle ge den åt andra . Det gjorde de genom prästvigningens sakrament.

221. Vilken makt har prästen?

Prästen har makt att förkunna Guds ord, att frambära det heliga Mässoffret, utdela sakramenten, viga och välsigna.

222. Vem kan ge prästvigningens sakrament?

Biskopen kan ge prästvigningens sakrament.

Det är en stor lycka att av Gud kallas till präst.

Det är en stor nåd och utmärkelse för en familj, om en son får bli präst.

Vi skall ofta be för våra präster i Kristi kyrka, i synnerhet för våra präster i församlingen.

7. De sjukas smörjelse.

223. Vad säger den Heliga skrift om de sjukas smörjelse?

Den Heliga skrift säger, att Kyrkans präster skall ge den sjukas smörjelse.

224. Vartill har Jesus Kristus instiftat de sjukas smörjelse?

Jesus Kristus har instiftat den sjukas smörjelsen för de svårt sjuka till hjälp för både själ och kropp.

225. När skall prästen kallas till en sjuk?

Prästen skall genast kallas till den, som är svårt sjuk.

Gud förlåter den sjuke hans synder, som han ångar, men inte mera kan bikta. Han ger honom också kraft att kunna lida med tålamod. Och om det är bäst för den sjuke, ger Gud honom hälsan tillbaka.

Om bönen.

226. Vad betyder att be?

Att be betyder att tala fromt med Gud.

Vi skall tala med Gud för att prisa och tacka honom eller för att be om någonting.

227. Hur skall vi be?

Vi skall be andäktigt, ödmjukt och uthålligt.

228. När skall vi be?

Vi skall be ofta, på morgonen och kvällen, före och efter maten, i synnerhet i frestelser.

229. Vad skall vi framför allt be?

Vi skall framför allt be i kyrkan.

230. För vem skall vi be?

Vi skall be för alla människor, för de levande och de döda.

Vi skall be särskilt för våra föräldrar, syskon, präster och lärare, för syndare och för de döende.

231. Vilken är den bästa bönen?

Den bästa bönen är den, som Jesus Kristus själv har lärt oss: "Fader vår…."

232. Varför läser vi ofta "Hell dig, Maria " efter "Fader vår"?

Efter "Fader vår " läser vi ofta "Hell dig Maria ", för att hylla henne som Guds Moder och åkalla henne såsom vår himmelska moder om hennes förbön hos Gud.

Kyrkoårets sön - och heldagar.

Adventtiden:

Fyra söndagar i advent

Jultiden:

Juldagen (Jesu födelse) - annandag jul - Den Heliga familjen - Guds Moder Marias högtid (nyårsdagen) - trettondagen Jesu uppenbarelse)

Fastetiden:

Askonsdagen - Fem söndagar i fastan - Palmsöndagen (inleder Stilla veckan).

Påsktiden.:

Påskhögtiden (Skärtorsdagen, långfredagen, påskaftonen, påskdagen) - Sju påsksöndagar - torsdagen efter den sjätte påsksöndagen: Kristi himmelsfärd. - Pingst (Den Helige Andes fest).

Tiden under året:

Omfattar de 33 (34) veckorna från söndagen efter trettondagen till askonsdagen, från pingst till advent.

Första söndagen efter trettondagen firas Herrens dop
första söndagen efter pingst firas Heliga Trefaldighetens dag
andra torsdagen efter pingst: Kristi lekamen
tredje fredagen efter pingst: Jesu Hjärtas fest.
På sista söndagen firas Kristus konungen.
Kalenderårets förnämsta helgdagar
Jungfru Marias utkorelse 8 december och fullkomliga renhet.
Herrens frambärande i templet 2 februari
S:t Josef, Jesu fosterfader 19 mars
Marie bebådelse 25 mars
Johannes döparen .midsommar 24 juni eller lördagen
Apostlarna Petrus och Paulus 29 juni eller söndagen
Kristi förklarings dag 6 augusti eller söndagen
Marie upptagning i himlen 15 augusti eller söndagen
Heliga Birgitta 7 oktober eller söndagen
Alla helgons dag (1 nov.) såsom i Sverige
Alla själars dag söndagen efter Alla helgon
Sveriges särskilda helgondagar
S:t Henrik av Uppsala, biskop, martyr 19 januari
S;t Ansgar, Nordens apostel 3 februari
S:t Sigfrid, biskop 15 februari
S:t Erik, kung 18 maj
S:t Eskil, biskop, martyr 12 juni
S:t David abbot 25 juni
S:t Botvid, martyr 28 juli
S:t Olof av Norge, kung, martyr 29 juli
S:ta Elin av Skövde, änka, martyr 30 juli
S;ta Katarina av Vadstena, jungfru 2 augusti
S:ta Birgitta, Sveriges skyddshelgon 7 oktober.
Till KATOLIKnu