Tredje söndagen i fastan


Predikan av

f. Richard Hayward

Vår Frälsares katolska kyrka Malmö 2006-03-19

För några veckor sedan talade jag för barn i Stockholm om denna scen som vi just har läst (Joh 2:13-25), om Jesus som driver ut dem som växlar pengar i templet. Ett av barnen frågade mig: ”Men slog Jesus någon med piskan?”

Ja, det är en bra fråga. Det står ingenting i själva texten, så var och en må ha sin egen uppfattning. Personligen tror jag inte att han slog någon. Däremot är det klart att folket måste ha känt sig skrämt när de såg vad han gjorde, hur han välte omkull deras bord, hur han ropade åt dem med stark röst.

Varför handlade Jesus så? Varför blev han så arg? För det är samme Jesus som tyckte så mycket om barnen, och som botade sjuka och handikappade. Det är samme Jesus som visade förståelse för syndare: ja, han t.o.m. kallades ”vän till syndare”. Så varför blev han så arg i det här fallet?

Jag tror att ett svar är att han hade kommit till världen för att göra sin Faders vilja, trots att detta skulle leda till hans död på korset. Och han ville hjälpa alla människor att göra Guds vilja. Han visade alltid stor förståelse för syndare, när de erkände sina fel och var villiga att omvända sig. Men det som han reagerade starkt emot var hyckleri, i synnerhet när folkets ledare och andra som hade ansvar i det religiösa livet utnyttjade sin ställning för sin egen vinning.

Och vad var det som hände i templet? Ju, det var nämligen så att penningväxlare behövdes eftersom man betalade i templet med ett speciellt mynt. Men de som tog hand om denna uppgift verkade inte så intresserade av att ge ära till Gud; de ville snarare göra en stor vinst, och hela stämningen liknade mer ett salutorg än ett ställe för bön. Det var av denna anledning som Jesus blev arg på dem, med en helig vrede: ”Bort med allt det här! Gör inte min faders hus till en saluhall.”

Hur är det med oss? Har vi en önskan att göra Guds vilja? Det är ju det som vi ber om i Fader vår: ”Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden.” Meningen med vårt liv är att göra Guds vilja, och denna strävan att göra det som Gud vill är något som ger oss djup lycka, både i detta liv och i himlen. Vi läser i boken Oremus: ”Människan är skapad för att prisa, vörda och tjäna Gud och därigenom evigt förenas med honom.” Och Sankta Birgitta brukade be: ”Herre, visa mig din väg, och gör mig villig att vandra den.” Men hur kan vi upptäcka Guds vilja?

En stor del av svaret hittar vi i dagens första läsning (2 Mos 20:1-17), där vi hör om de Tio Bud som Gud gav till folket genom Moses. Dessa bud uppenbarar Guds vilja på ett mycket klart sätt. De är nyckeln till ett meningsfullt och lyckligt liv.

De första tre budorden hjälper oss att älska Gud av hela vårt hjärta:

De övriga sju budorden hjälper oss att älska vår nästa som oss själva:

De sista två buden påminner oss att vi ska försöka göra Guds vilja inte bara i våra handlingar och våra ord, utan också i våra tankar och önskningar.

Naturligtvis är det inte alltid så lätt, eftersom alla möjliga tankar kan komma till huvudet ibland. Men det finns en stor skillnad mellan å ena sidan tankar som bara kommer och som vi försöker att ta bort; och å andra sidan tankar och fantasier som vi direkt uppmuntrar, trots att vi vet att de är dåliga. När det kommer sådana tankar, då ska vi be Gud om nåd, be för andra människor som behöver vår hjälp, se om vi kan sysselsätta oss med någon god handling … Och ett råd som ofta hjälper är att man ska undvika att titta på det som man vet är skräp, vare sig det visas på TV, på Internet, i filmer eller i tidningar.

Jag vet att det inte alltid är lätt att hålla Guds bud. Ingen av oss kan säger att vi följer dem perfekt. Men vi ska åtminstone göra ett gott försök, vi ska göra vårt bästa. Och vi ska be om Guds nåd, eftersom det är omöjligt om inte han hjälper oss.

Att försöka göra Guds vilja. Det är det som det handlar om. Vi kanske misslyckas många gånger, men vi ska inte ge upp. Vi börjar igen, genom att ångra våra synder, genom en god bikt, genom bön och goda gärningar. Och vi litar på vår Herre.

För Jesus ska inte vara arg eller sträng mot den som försöker göra sitt bästa. Han ska vara den barmhärtige Jesus som säger: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.” (Matt 11:28-30).

Amen.


Till KATOLIKnu