Heliga Trefaldighets dag

årg B -09 Ev. Mt 28,16-20

Det är inte ofta som texter är så imponerande och gör så stort intryck på oss - som dagens texter om Guds storhet och makt. - Kan vi fira den Heliga Trefaldighets fest med oförminskad bestämdhet och självklarhet fortfarande? Tränger budskapet om en stor och härlig Gud in i dagens människor? - Då Gud inte längre förekommer med kraft i alla människors liv. Genom medierna sträcker sej en bild av en värld utan Gud ända in i våra vardagsrum och vi blir vittnen till något, som inte hör till vår kristna tradition - antingen vi vill det eller inte, blir vi lätt påverkade. Genom historien har den kristna tron över-levt mycket värre svårigheter än dessa. Guds oerhört stora betydelse för oss, kan många vittna om.

Erfarenheten av Guds närvaro i människan, vars kärna är Jesus Kristus och som kristen tro senare har försökt att beskriva som läran om Trefaldigheten. När vi därför i dag firar Trefaldighetens Söndag, då står inte en abstrakt lära i centrum utan trons erfarenhet, som har upplevts. Denna erfarenhet är närvarande på grund av vår mänskliga tillvaro. Det är svaret till oss på ytterligare en upplevelse. Å ena sidan är vi som människor ytterst inriktade på, att leva i gemenskap och kärlek. Efter det längtar varje människa. Men samtidigt förstår vi, att vi gång på gång snubblar på våra egna olikheter: Olikheterna i oss själva och i samhället och i världen, spelar vi om och om igen ut, mot varandra på grund av våra inbördes skiftande intressen.

Vår Gud, är En som samtidigt beskrivs som Tre personer - Fader, Son och Ande. En del människor talar föraktfullt om vår lära, och kallar den för spekulationer och hårklyverier, med en övertro på förnuftets förmåga, att förstå det obegripliga. Av judar och muslimer, uppfattas läran, som utryck för dyrkan av flera gudar. När vi gör korstecknet och säjer: I Faderns och Sonens och den helige Andes namn, så betyder det att vi påminner oss om, att vi kommer från Gud och är älskade och befriade människor. För så är det, i detta enkla uttryck ryms hela vår tro och därmed hela verkligheten. Den som läser bibeln, vet att uttrycket bara förekommer på ett enda ställe i hela nya testamentet (I dagens ev.).

När Jesus sände ut sina lärjungar sa´ Han: "döp dem i Faderns Sonens och den helige Andes namn". Vi är vana vid de orden - och Kyrkan använder dem ständigt. Den jordiske Jesus var återhållsam med att tala om Anden, inte minst hos Matteus. Formuleringen "Faderns, Sonens och den helige Andes namn" fanns redan från början, som ett frö, som rymmer trons hela skattkammare. Detta verk skulle spridas genom apostlarna och göra alla folk till Jesu lärjungar. Det sker genom en handling - det heliga dopet, då vi människor återfår vår förlorade ställning som Guds barn. Gud är vår Fader, vi är Hans barn. Kan vi ta´ dettapå allvar, skulle livet bli enklare. Oro, trötthet och missmod skulle försvinna.

Amen.