Biskop Anders Arborelius ocd

Herdabrev


Som man och kvinna skapade han dem
(1 Mos 1:27)

Den Heliga Familjens fest

2005-12-29

Till den Heliga Familjens fest den 30 december 2005 publicerar de nordiska, katolska biskoparna ett herdabrev om äktenskap och familj "Att älska livet". I vår tid och miljö märker vi mer och mer att den klassiska kristna synen på dessa ting sätts i fråga, samtidigt som de flesta innerst inne längtar just efter ett harmoniskt äktenskap och familjeliv. Just nu förbereds en förändring av äktenskapsbalken i svensk lagstiftning. Förslaget är att göra den "könsneutral". En helt ny syn på människan håller på att ta form. Man går så långt att man hävdar att människans kön bara skulle vara en "social konstruktion". Man vill till synes göra om skapelsen. En revolution utan like håller på att genomföras. Därför vill biskoparna peka på det som både enligt naturen och uppenbarelsen är människans väg. Detta sker mot bakgrunden av flera aktuella frågor, som jag redan kommenterat: Svenska kyrkans kyrkomötes beslut att införa en välsignelseakt för samkönade par, instruktionen från Rom som förbjuder män med "djupt rotade tendenser" till homosexualitet att prästvigas, rättegången mot pastor Åke Green. För att komplettera och förtydliga dessa ställningstaganden gör jag här en mer övergripande - och lite torr - sammanställning.

1. Katolsk människosyn

Vi tror på en Gud som är en treenig kärleksgemenskap mellan Fadern och Sonen i den Helige Andes enhet. Vi tror att Gud har skapat människan till sin avbild, till man och kvinna. Vår gudslikhet ligger i denna komplementaritet mellan mannen och kvinnan. Gud själv står över denna könsskillnad, men människan alltid är man eller kvinna. Vi har egentligen aldrig kunnat acceptera den tämligen moderna indelningen i homosexuella och heterosexuella (gay and straight). Det finns inte fyra kön utan bara två. Bara inom äktenskapet mellan en man och en kvinna hör det sexuella samlivet hemma, som alltid är öppet för att ta emot barn som en frukt av mannens och kvinnans ömsesidiga kärlek. Biologin bekräftar detta, och även om man med teknologisk hjälp kan manipulera naturen, kan vi inte komma ifrån att det behövs anlag från en man och en kvinna för att ett barn skall bli till. Kyrkan tar avstånd från alla former av manipulering av naturen som skiljer den sexuella samvaron från fortplantningen: provrörsbefruktning, sperma- och äggdonation, insemination, kloning eftersom "grunden för barnets existens inte längre är en handling där två personer ger sig åt varandra" (Katolska Kyrkans katekes 2377).

2. Homosexuella tendenser

Den som har "en djupt rotad tendens" till att attraheras av en person av samma kön är utsatt för en böjelse, som " objektivt sett har en felaktig inriktning" (Katolska Kyrkans katekes 2358 - enligt den nya förändrade versionen) - och som man måste försöka övervinna, eftersom den strider mot Guds skapelseordning. Ingen är determinerad till att bli slav under sådana tendenser. Genom Guds frälsande nåd kan man befrias från dem helt eller lära sig att bemästra dem. Den som känner en sådan dragning får se på detta som en inbjudan att sträva efter en djupare kyskhet och till att "beslutsamt närma sig den kristna fullkomligheten" (Katolska Kyrkans katekes 2359).

3. Vem kan prästvigas?

I den latinska delen av Kyrkan vigs bara män som vill och kan leva i celibat till präster. Det är naturligtvis också helt avgörande att man bejakar det som den Katolska Kyrkan lär. I slutet av november publicerade Vatikanen en instruktion rörande möjligheten för män med homosexuella tendenser att vigas till präster. Den som har en "djupt rotad tendens" till att attraheras av en person av samma kön kan inte prästvigas. Men med Guds nåd kan ibland även en sådan tendens övervinnas och då kan en vigning bli möjlig. Andlig vägledning är som alltid mycket viktig och det faller på den andlige ledarens urskillningsförmåga att antingen avråda eller uppmuntra den presumtive prästkandidaten. I sista hand faller det alltid på biskopen att säga ja eller nej. Här måste också faktorer som andlig och psykologisk mognad vägas in.

4. Förfall i Kyrkan!

Med denna nya instruktion reagerar Kyrkan framför allt mot den ideologi (den s.k. gay-kulturen), ja, den heresi som smugit sin in i vissa seminarier och kloster som kan gå ända därhän till att mena att samkönade relationer inte strider mot celibatsförpliktelsen, som, hävdas det, bara skulle gälla i förhållandet till kvinnor. Enligt John Jay rapporten i USA var 80% av de fall av sexuella övergrepp som präster gjort sig skyldiga till riktade mot könsmogna ynglingar. En sådan subkultur har förstört flera seminarier och kan ibland vara svår att genomskåda. Därför måste, enligt instruktionen, detta förfallsfenomen i Kyrkan bemötas med stränga åtgärder.

5. Hur talar vi om detta?

När vi talar om detta måste vi komma ihåg att vår tids människor har svårt att göra den klassiska distinktionen mellan att "hata synden och älska syndaren". För många ligger också den egna identiteten mer i det man gör än i det man är. Då kan det bli ännu svårare att ta till sig detta budskap. Liksom alla andra människor har de som har homosexuella tendenser rätt att bemötas med kärlek. "Man skall ta emot dem med respekt, medlidande och finkänslighet" (Katolska Kyrkans katekes 2358). Det är i sanning ett konststycke att kunna förklara det som är Kyrkans syn på allt detta på ett sätt som kan förstås och tas emot, ja, väcka de berörda till omvändelse och nytt liv. Här behövs både Andens och all tänkbar mänsklig vishet! Ofta är det enskilda själavårdssamtalet och biktstolen den bästa platsen för att hjälpa människor att ta till sig detta.

Det är mot bakgrunden av dessa frågor som de nordiska biskoparnas herdabrev om äktenskap och familj plötsligt får en brännande aktualitet. Tidigare har så gott som alla accepterat, att äktenskapet är en sak mellan en man och en kvinna och att en familj baserad på äktenskapet mellan en man och en kvinna är den normala samlevnadsformen. I vår tid och miljö, där stridsropet "död åt familjen" höjs, får det kristna budskapet om äktenskap och familj något profetiskt, ja, nästan revolutionärt över sig.

+Anders Arborelius ocd
bskp Anders Annat av Biskopen
mailtobskp Anders Arobrelus OCD

home
Till KATOLIKnu