"De sju Dödssynderna"


De åtta lasternas olika ursprung och verkningar

Av Johannes Cassianus

De åtta lasterna har olika ursprung och olika verkningar. Men sex av dem, nämligen begäret efter mat och dryck (gastrimargia), sexuell tygellöshet (fornicatio), girighet (filargyria), vrede (ira), bedrövelse (tristitia) och leda (acedia) är besläktade, så att säga kedjade i varandra: genom överdrifterna (exuberantia) i en last uppkommer den följande. På frosseri följer otyglad sexualitet, på otukt habegär, på habegär vrede, på vrede bedrövelse och på bedrövelse leda och ett lamslaget hjärta. Vad lär man av detta? Att man måste använda en motsvarande taktik när man kämpar mot lasterna! Då måste man ge akt på deras ordningsföljd! Om ett träd är så stort att det står i vägen och hindrar ljuset, dödar jag det enklast genom att blottlägga och kapa rötterna. Om jag vill torrlägga ett vattendrag därför att det är en sjukdomshärd, måste jag stänga av dess tillflöden. På samma sätt är det med lasterna: om jag vill besegra ledan (acedia) måste jag först övervinna bedrövelsen (tristitia). Men för att lyckas med det måste jag först bli herre över min vrede; och ska jag lyckas med det, måste jag bli fri från min bundenhet vid det materiella; men för att lyckas med det, måste jag tygla min sexualitet och för att lyckas med det, måste jag disciplinera mitt begär efter mat och dryck. De två övriga lasterna, äregirighet och högmod står också i inbördes relation till varandra. Ur den förstnämnda lasten följer den andra: omåttlig äregirighet (cenodoxiae exuberantia) leder till högmod (superbia). Från den andra lasten räknat och vidare till den sjätte, faller vi offer om vi har övervunnits av den närmast föregående. Men risken för äregirighet och högmod uppstår i den stund vi tror att vi har segrat. Från dessa två laster är hotet som störst när vi har lyckats besegra de övriga lasterna.
Liksom alla laster uppstår ur dem som går före, gäller även motsatsen: de avlägsnas när vi övervinner de föregående. COLL v, 10

Trots att varenda människa är pressad av alla de åtta lasterna, blir inte alla snärjda på samma sätt. För somliga är otyglad sexualitet den främste fienden, för andra är det vrede. Somliga står under äregirighetens tyrannen, andra under högmodets. Och om vi skulle anfäktas av samtliga laster, skulle det ändå inte gå till på samma sätt eller i samma ordning.

När vi bekämpar lasterna, behöver vi ha en egen, motsvarande taktik. Först måste var och en utforska vilken last som anfäktar honom personligen starkast. Mot den lasten måste han först kämpa, helhjärtat och ytterst noggrant. Varje dag måste han rikta sin fasta, vaka och meditation mot lasten och under tårar och bön ur sitt brinnande hjärta be Gud om hjälp mot frestelsen. Men ingen som inte har lärt sig att han aldrig kan segra av egen kraft, kan övervinna en skadlig lidelse.

När man befrias från en last, måste man på nytt forska i hjärtats skrymslen för att upptäcka och bekämpa den last som därnäst har blivit dominerande. När man har övervunnit de starkare lasterna, kan man lättare bli herre över de svagare. Under tiden man koncentrerar sig för att bekämpa en viss last, behöver man inte oroa sig för att man ska vara undfallande inför andra laster. Ingen som eftersträvar renhet, rymd och kraft i sitt hjärta, kan ju vara lättsinnig. Om en sådan taktik i kampen undervisar också Gamla Testamentets lag: "Låt dig inte skrämmas av dem, ty Herren, din Gud, finns hos dig, en stor och fruktansvärd Gud. Steg för steg skall Herren, din Gud, driva undan dessa folk för dig. Du kan inte utplåna dem genast, ty då skulle vilddjuren föröka sig, till skada för dig. Men Herren, din Gud, skall överlämna dem åt dig och skall sprida stor förvirring bland dem, ända tills de går under" (5 Mos 7:2,1-23). COLL v, 13, 14

Ur syndens åtta rötter uppstår följande laster och synder:

ur begär efter mat och dryck: matorgier ("frosseri ") och dryckenskap,
ur otyglad sexualitet: oanständigt prat, gyckel, koketteri och dåraktigt pladder,
ur penningbegär: lögn, bedrägeri, stöld, mened, smutsig vinningslystnad, falskt vittnesbörd, våld, omänsklighet och rovlystnad,
ur vrede: mord, raseri och bitterhet,
ur bedrövelse: agg, ovänlighet, klenmod, förbittring och förtvivlan,
ur leda: dåligt lynne, tröghet, sömnaktighet, grälsjuka, oro, flyktighet, vankelmod, pratsjuka och nyfikenhet,
ur ärelystnad: strid, splittring, tomt prål och förmäten reformiver,
ur högmod: förakt, avund, olydnad, hädelse, knöt, förtal.

Nu är dessa förpestande laster och synder inte bara fler än dygderna. De är även stabilare, vilket vi tydligt erfar när vi anfäktas. Därför ska man se andligt på fiendens oräkneliga skaror och tänka på apostelns ord: "Det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa, utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna" (Ef 6:12). Samma sak gäller utsagan om de rättfärdiga i den nittioförsta psalmen: "Tusen kan falla bredvid dig, ja, tiotusen vid din sida." (Ps 90 (91):7) När ni minns den saken, förstår ni också att demonerna är fler och väldigare än något som vi köttsliga och jordiska människor kan visa upp. Deras väsen är andligt och de tränger in överallt på samma sätt som luft. COLL v, 16


Ur:
Det rena hjärtat
Johannes Cassianus
Översättning Ingmar Svantesson OSB
& Georg Wallerstein
Artos 2001



Till KATOLIKnu